Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

BostadsomrÄdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige Ären 1964-1975. Miljonprogrammet var pÄverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhÀllsplanering, frÀmst funktionalismen dÀr vÀrden som rationalitet och förnuft var centrala. MÄnga av miljonprogrammets bostadsomrÄden, Àven Navestad, var ocksÄ influerade av grannskapstÀnkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet dÀr en god bostad skulle vara en rÀttighet för alla hade ocksÄ inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmÀktiges handlingar har studerats utifrÄn en maktteoretisk ansats utifrÄn frÄgestÀllningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mÄl som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del Àr Hart?s delaktighetsstege för att mÀta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjÀnster ? FörutsÀttningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Norrköping med nÀrmare 100 000 invÄnare Àr en av fÄ stÀder i Sverige med spÄrvÀg. En utbyggnad av systemet till Navestad har lÀnge diskuterats. En detaljplan för spÄrvÀgsutbyggnad finns, men spÄrvÀgen Àr Ànnu inte byggd. FrÄgan har vÀckts igen, dÀr man Àven diskuterar en dragning vidare till Ensjön. FrÄn kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfrÄga utan en stadsbyggnadsfrÄga dÀr spÄrvÀgen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Avfall Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och med ökat fokus pÄ hÄllbarhet har Ätervinning fÄtt en större roll i dagens samhÀlle. För att hantera Ätervinningen finns Ätervinningsstationer dÀr mycket av insamlingen av material sker. DessvÀrre fÄr planering av Ätervinningsstationer inte alltid tillrÀckligt med uppmÀrksamhet, vilket kan bero pÄ kunskaps- och/eller intressebrist i frÄgan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förvÀntas göra nÀr det handlar om Ätervinningsstationer och bistÄ med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrÄn de tre huvudinriktningarna pÄ arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

VÀxande stÀder och ekonomiska strukturomvandlingar stÀller dagens stadsplanering inför nya utmaningar. LÄnga planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark stÄr oexploaterad under lÄng tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporÀr anvÀndning kan underutnyttjad mark tillfÀlligt upplÄtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan Àr möjlig att genomföra. TemporÀr anvÀndning tillÄter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hÄllbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv pÄ hur den hÄllbara stadsplaneringen kan se ut. Detta Àr viktigt dÄ stÀder som vÀxer och förtÀtas mÄste bli bÀttre pÄ att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklÀdda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hÄllbara stadsplaneringen dÀr Göteborg Àr utvalt undersökningsomrÄde. Idag bor större delen av vÀrldens befolkning i stÀder vilket gör att det Àr viktigt att planeringen av staden sker pÄ ett hÄllbart sÀtt.

MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.