SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Examensarbetet bestÄr av tvÄ fristÄende delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: nÄgra personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhÀllsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhÀlle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt nÄgra olika aspekter pÄ tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrÀvande, lÄngvarigt resultat, kontinuerlig process, förÀnderliga premisser, pÄverkan pÄ vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? Àr en beskrivning av villaomrÄdet Heliodal, dess karaktÀrsdrag och historia och förslag pÄ hur de kan tillvaratas. Den Àr utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som övervÀger att köpa tomt och bygga villa i omrÄdet och baseras pÄ en verklig detaljplan för ett omvandlingsomrÄde i Salems kommun. ErfarenhetesmÀssigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestÄ av kataloghus. I broschyren beskrivs omrÄdets lÀge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktÀrsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag pÄ hur den enskilda byggherren kan tÀnka vid val av hus och tomt för att fÄ bebyggelsen och tomtens utformning att smÀlta in i omrÄdet.

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tÀtortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om tÀtortsstudien som planinstrument Àr ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan pÄ ett effektivt sÀtt hantera samma frÄgor och problem som en tÀtortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign Àr fallstudie, fallet som valts Àr HÀlleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som anvÀnts Àr dokumentstudie, kvalitativ innehÄllsanalys och intervju.

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ frÄn privata byggherrar som ofta Àr aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att pÄverka planens utformning och kan i vissa fall Àven pÄverka processen. Denna pÄverkan kan ha olika omfattning och kan ha bÄde en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en aktiv byggherre kan pÄverka en detaljplans bestÀmmelser och utformning. Det Àr lÀtt att anta att en detaljplan pÄverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna pÄverkan ser ut.

Den 1 januari 2006 förÀndrades reglerna för hur utdelningen pÄ andelar i fÄmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna Àr att begrÀnsa fÄmansföretagares möjlighet att omvandla tjÀnsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur ett företags olika förutsÀttningar pÄverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes berÀkningar pÄ flera företag med varierande förutsÀttningar.Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig Ät mellan företag beroende pÄ vilka förutsÀttningar de har.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tÀtortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om tÀtortsstudien som planinstrument Àr ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan pÄ ett effektivt sÀtt hantera samma frÄgor och problem som en tÀtortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign Àr fallstudie, fallet som valts Àr HÀlleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som anvÀnts Àr dokumentstudie, kvalitativ innehÄllsanalys och intervju.

MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering. Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall. Metoden för uppsatsen har till största delen utgjorts av studier av kommunala dokument; översiktsplaner, samrÄdshandlingar, dokumentationer etc.