Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering. FrĂ„n att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med vĂ€lfĂ€rd Ă„t alla till att prĂ€glas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att prĂ€glas av marknadens villkor dĂ€r kommunen mera Ă€r en förhandlingspart.

Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av sÀkerhet vilket har blivit specielltpÄtagligt efter 2000-talets krishÀndelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger pÄatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, dÀr kommunikation Àren nÀrvarande och essentiell del under hela krishanteringen..

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

 Att ta marknadsandelar med hjÀlp av goda produktegenskaper blir allt svÄrare och idag fokuserar företag allt mer pÄ att kunden ska fÄ ett mervÀrde utöver vad den fysiska produkten ger. MervÀrdet kan bestÄ av t.ex. leveransservice som Àr en samlingsterm pÄ hur kunden uppfattar kvaliteten pÄ leverantörens logistikaktiviteter. Leveransservice syftar till att alla pÄ marknaden kÀnner att de fÄr rÀtt produkt och ett mervÀrde genom att köpa produkterna frÄn en speciell leverantör. Trots vikten av att upprÀtthÄlla en bra leveransservice, för att behÄlla kunderna, stÄr företag inför problemet med planering av personal under exempelvis semestertider dÄ mÄnga ur den ordinarie personalstyrkan Àr lediga flera veckor i strÀck.

AbstractThe purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material.

Denna studierapport handlar om hur man kan gÄ tillvÀga för att bygga upp ett fiberoptiskt bredbandsnÀt i stadsdelen Ersliden utanför UmeÄ. Arbetet har styrts efter en kravspecifikationför vad nÀtet ska klara av.Rapporten innehÄller tvÄ delsystem. Det ena tar upp det fasta nÀtets uppbyggnad och det andra tar upp vilken trÄdlös accesspunkt nÀtet ska ha.I studien tas det upp vilken typ av fiber nÀtet ska anvÀnda sig av, hur noder och kanalisationska planeras och vilken typ av hÄrdvara som passar nÀtets kravspecifikation..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen ska vÄrden tillgodose patientens behov av trygghet, bygga pÄ respekt för patienten, frÀmja goda kontakter mellan patient och personal och tillgodose kontinuitet och sÀkerhet i vÄrden. Forskning inom psykiatrisk vÄrd har undersökt hur patienter uppfattar dessa omrÄden. Denna forskning har resulterat i att Sverige har infört en nationell satsning för att mÀta patienternas uppfattning om den vÄrd de har fÄtt. Syfte: Syftet Àr att undersöka patienters uppfattning om vÄrden pÄ en allmÀnpsykiatrisk heldygnsavdelning. Metod: En enkÀt bestÄende av frÄgor med skattningsskala eller fasta svarsalternativ gavs till 25 inneliggande patienter pÄ en svensk heldygnsvÄrdsavdelning. EnkÀten besvarades av 14 patienter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 56 %. Svaren har förts in i programvaran Exel och analyserats med utgÄngspunkt frÄn kategorierna bemötande, information, personcentrerad vÄrd, planering av vÄrden, nÀrstÄende och vÄrdmiljö. Resultat: Resultatet visar pÄ att uppfattningen om hur man upplever vÄrden pÄ avdelningen varierar kraftigt.

Kommunikationen har en central roll i samhÀllsplaneringen och anvÀnds för att skapa visioner och mÄl, kommunicera till invÄnare och pÄverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. NÀr jag först började studera Àmnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet anvÀnds slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas Ät. Ett nÀrbeslÀktat begrepp Àr public affairs, en tjÀnst som erbjuder kommunikativ rÄdgivning i pÄverkansarbete.Det hÀr arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar pÄ tjÀnsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur konsekvenser som rör sociala frÄgor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer frÄn mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar pÄverkar mÀnniskor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka konsekvenser det vi bygger fÄr för befolkningen som berörs och hur utvÀrderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprÀttas om planen i frÄga kan berÀknas ha betydande miljöpÄverkan. Man skall i sÄ fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver konsekvenserna planen för med sig pÄ miljön men Àven för mÀnniskor och deras hÀlsa.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.