Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Hedemora is the oldest town in Dalarna; traditionally acting as an important junction for trade. Nowadays, the town is suffering from a declining population and a poor economy. Therefore, it is important to explore how to best spend the money needed for Hedemora to become an attractive city once again. "Sociotops" are public spaces that have been evaluated by their users and by city planners, both working together. The result in the sociotop investigation will be used as a basis for city planning and as a foundation for discussing how to make the town a nicer environment. The sociotop investigation attempts to answer the questions: What places are popular and why? And What places are disliked? I approached the questions by using questionnaires, by arranging public walks in the city and by holding group interviews with children, along with my own observations. The information I have gathered is most detailed for children and youth between the ages of seven and twenty years old.

Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den. Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti. Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och cykeltrafiken har gjorts.

Many organizations utilize decision support systems in order to handle different tasks and tosupport the decision-making process. Decision support system is a broad term used to referto several different types of systems. These types of systems can handle a wide range ofoperations within the organization. Consequently this will have an impact on differentoperations within the organization. The main aim of this study was to create a betterunderstanding regarding the impact of decision support systems on the various operationswithin the City Council's procurement units which in turn will increase effectiveness.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.

Det övergripande syftet med den här studien är att, som slöjdlärare, bättre förstå den egna verksamheten i lektionssalen och därmed få större möjligheter att vidareutveckla planering och didaktiska insatser. I ett examensarbete på egen hand och med små möjligheter till kollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda i grundmaterial för en uttolkning av det som händer. Det preciserade syftet har blivit; Att utifrån aktivitetsmönster bedöma hur effektiva mina slöjdlektioner är idag, samt att söka förbättringar med stöd i styrdokument, forskning och lokala pedagogiska satsningar. Studien visar att de två lektionerna utgör en något svår miljö för eleverna att utvecklas i. En principiell arbetsgång enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de går in i de självständiga arbetspassen med dålig planering och dålig förtrogenhet med nödvändiga verktyg. Den begränsade tillgången till läraren räcker inte för att upprätthålla effektiva slöjdprocesser genom hela lektionen. Högre effektivitet är möjlig att åstadkomma, både till produktivitet och nytta. Nyttan i form av lärande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med en utdragen slöjdprocess.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer.

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).