Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trÀdde i kraft 1987 och syftet med lagen Àr bland annat att fastighetsÀgare i samrÄd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsstÀlla mark och anlÀggningar för exploatering vid lantmÀteriförrÀttning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan Àr en anvÀndbar metod nÀr behov finns av samverkan i omrÄden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lÀttare för fastighetsÀgarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgrÀnser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen Àr en anledning till att ESL endast har anvÀnts i fÄtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begrÀnsningar. TillÀmpningen av ESL inom förrÀttningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsÀgare Àr att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsÀgare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgrÀnser.

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad, stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa i BorlÀnge.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare. Men Àven för samhÀllet TorsÄs fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, strÄk och boenden som kan prÀglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hÄllbara samhÀllet kommunen vill skapa. Att i framtiden förbÀttra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter Àr en mycket stor utmaning. I mÄnga aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan de tvÄ nationella miljökvalitetsmÄlen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i SkÄne. SkÄne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillvÀxt större Àn resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör SkÄneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tÀtort. Fallstudien bestÄr av planeringsförutsÀttningar dÀr kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvÀrdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tÀtort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de tvÄ miljökvalitetsmÄlen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling nÀr det gÀller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. TÀt fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hÀnsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktÀr, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtÀtning och frÄgan om en större arena för planering av hushÄllning med jordbruksmark behövs..

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Reumatoid artrit Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar mÄngaomrÄden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemÀstra sjukdomen anvÀnds olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger pÄ en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen krÀver att individen anpassar sig inom livets allaomrÄden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpÄverkas och anpassas för att individen ska kunna Ätertakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

NĂ€rheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har lĂ€nge skapat positiva och dynamiska effekter för SkĂ„ne, med ökade investeringar och etableringar. AvstĂ„ndet mellan Sverige och Danmark Ă€r kort vilket underlĂ€ttar rörligheten för kapital, varor, tjĂ€nster och arbetskraft. PĂ„ den svenska sidan om Öresund Ă€r den privata tjĂ€nstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvĂ€stra delen av SkĂ„ne. Malmö Ă€r Sveriges tredje största stad med nĂ€stan 300 000 invĂ„nare, denna region Ă€r lĂ€nets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som Ă€r en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje Ă„r Ă€r det en snabbt vĂ€xande stad.

Som trafikant fÄr man mÄnga gÄnger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. HÀr Äterfinns ofta brytpunkter bÄde för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen Àndras förutsÀttningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och hÀr delar förbifarten stadsbygd frÄn landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbÀttra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsÄtgÀrder.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.