Under vÄren 2009 blev UmeÄ kommun intresserade av att göra en utvÀrdering av bostadsomrÄdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvÀrdera det befintliga bostadsomrÄdet Tomtebo för att kunna lÀra av detta, och pÄ sÀtt förbÀttra framtida utveckling av bostadsomrÄdet.Syftet med arbetet och utvÀrderingen Àr alltsÄ att den ska ligga till grund för en förbÀttring av samhÀllsutvecklingen i UmeÄ kommun. Arbetet Àr begrÀnsat till att endast handla om Tomtebo i UmeÄ kommun, och genom hela arbetet har svar pÄ frÄgan ?Hur har UmeÄ kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? efterstrÀvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkÀtformulÀr som skickades ut till Tomtebos invÄnare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulÀr.

Aktionsforskningens syfte Àr att öka elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sÀllan tillÄts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och dÀrmed saknar förstÄelse för dess syfte och innehÄll. Studien prÀglas av ett relationellt perspektiv i strÀvan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lÀrande. I Àmnet idrott och hÀlsa beskrivs att förutsÀttningar för detta mÄnga gÄnger saknas.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka förtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod och i det hĂ€r arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda pĂ„ hur Örebro kommun arbetar med förtĂ€tning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtĂ€tning kan ha pĂ„ Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro Ă€r en vĂ€xande stad som fokuserar vĂ€ldigt mycket pĂ„ förtĂ€tning. Metoden som har anvĂ€nds under arbetet Ă€r kvalitativ metod, dĂ€r  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer frĂ„n Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtĂ€tning i stadskĂ€rnan, de byggs pĂ„ lucktomter och vissa hus har höjts nĂ„gra vĂ„ningar. Det har Ă€ven byggts i utsidan av parker i staden men Ă€ven parkeringsplatser har byggts bort till förmĂ„n för byggnader.

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

Syftet med studien var att undersöka strÄklÀrares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kÀnde att jag under min utbildning pÄ Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva strÄklÀrare försökte jag fÄ svar pÄ hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lÀrare som jag talat med före min studie hade svÄrt att sÀtta ord pÄ deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken pÄ att grÀva djupare och se om jag genom mer utförliga frÄgor kunde fÄ svar kring detta.

Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna lÀngs gatan. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa nÄgra av de problem som uppstÄr vid omvandling av centralt belÀgna industriomrÄden. Fokus ligger pÄ de problem som uppstÄr nÀr ett industriomrÄde som fortfarande Àr aktivt stÄr inför en omvandling och hur det pÄverkar de företag som Àr verksamma i omrÄdet. Problematiken diskuteras utifrÄn en fallstudie i SlakthusomrÄdet i Södra Stockholm som idag Àr föremÄl för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör SlakthusomrÄdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i SlakthusomrÄdet.

BakgrundDet optimala för barns lÀrande Àr att de fÄr vistas i den miljön som lÀmpar sig bÀst för ÀndamÄlet. Barn skapar kunskap och lÀr genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsÀttningar för barns lÀrande mÄste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det Àr de vill att barnen ska lÀra. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lÀra sig utifrÄn sina erfarenheter. LÀrandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska strĂ€va Ă„t samma hĂ„ll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete Ă€r samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vĂ„r studie har visat att det Ă€r viktigt att fokusera pĂ„ företagets, eller projektets, interna styrkor, sĂ„som kommunikation och planering för att lĂ€ttare kunna hantera de externa faktorerna som inte Ă€r pĂ„verkningsbara i samma utstrĂ€ckning som de interna.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

Ofta sker planeringsarbete i en tvÄdimensionell miljö, dÀr man gÄr miste om bÄde djup och nÀrvarokÀnsla. DÀrför Àr det intressant att undersöka ifall möjligheten att sjÀlv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjÀlp av virtual reality-teknik har nÄgot vÀrde för planeringsprocessen, dÀr utstÀllningsansvariga pÄ museer Àr mÄlgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpÄ anvÀndaren sjÀlv kan ?kliva in i? en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar pÄ huvudrörelser, tangentbord och mus.

För att utröna vad gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap tycker om sina lÀroböcker, samt hur de anvÀnds i undervisningen utfördes intervjuer med lÀrare. LÀrarna arbetade pÄ tvÄ olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de anvÀnder sig av lÀroboken i undervisningen och vad de tycker Àr viktigt att lÀra ut. HÀlften av lÀrarna var positiva till de lÀroböcker som anvÀnds i undervisningen. De som var negativa till lÀroböcker ansÄg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Kanban Àr en agil metod som hÀrstammar frÄn den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar pÄ att fÄ ett flöde med sÄ kort ledtid som möjligt. Det ska vara lÀtt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan nÄgot nytt arbete pÄbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lÀtt att anvÀnda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ om Kanban-metoden verkligen Àr en bra metod att anvÀnda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information.

Trots att lite mindre Àn 2 miljoner mÀnniskor idag utsÀtts för ohÀlsosamma ljudnivÄer Àr samhÀllets ljudmiljöer idag en lÄgt prioriterad miljöfrÄga. Flest exponerade finns det i storstÀderna, men problematiken med för höga ljudnivÄer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kÀnda pÄverkan pÄ kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att stÀdernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig frÄga för samhÀllsplaneringen. SamhÀllsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sÀtts upp, bullervallar anlÀggs samt installeras tjockare glas i sÀrskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvÀrden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhÀllet.

This report studies how the divergence between men and women is manifested in the physical space and how the representation of room recreates this divergence. Spaces are coded and women have traditionally been associated with private space and men with public space, leading to that the home is encoded as female space and public squares as male space. Thereby women lack a natural place in public space. The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) wants to change this situation by enforcing safety-creating measures based on gender equality theories.I have studied what potential risks the project initiated by Boverket as well as discuss the potential problems with representation. Can representation be used without freezing the space? I also search for methods for working with a gender perspective without reproducing gender stereotypes and roles and avoiding encoding the private as female and public as male? Also I use a public seminar with urban planners, artists and architects to retrieve how we work with these issues today.I conclude that city planning needs to incorporate new strategies of thought that does not divide space, e.g.