AbstractSahlin, Marcus (2011) Kommunens omvÀrld ? En kontextualisering av omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys i en kommun[Surroundings of a municipality? A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality]Avancerad nivÄ, masteruppsats, examensarbete i SamhÀllsplanering 30 hp.Handledare: Urban NordinSprÄk: SvenskaOmvÀrlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vÄr vÀrld mindre. Kommuner kan ta hjÀlp av omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys för att lÀttare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen Àr att, med hjÀlp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys. Avsikten Àr Àven att förklara vad omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation pÄ kommunens ?marknad?.

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Lidköping ligger i VÀstra Götaland vid VÀnern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del bestÄr av grönska. StrÄket Àr en viktig och central lÀnk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gÄng- och cykelnÀtet. Lidans landskapsbild har emellertid Àndrats med Ären och den har idag inte lika hög status som den en gÄng har haft. Arbetets huvudsakliga mÄl Àr att utforma ett planförslag utmed Lidan som stÀrker och lyfter fram detta strÄk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

Personer med funktionsnedsÀttning skall ha samma möjligheter att nyttja vÄr miljösom personer utan sÄdan svaghet. Bostaden och dess omgivning Àr ur dennasynvinkel kanske den viktigaste platsen för oss mÀnniskor att kunna hantera ochanvÀnda sÄsom den behövs, för det Àr trots allt dÀr de flesta av oss spenderarmesta delen av vÄr tid. Att tillgodose en bostads invÀndiga tillgÀnglighet finns detofta goda förutsÀttningar och tekniker för, medan tillgÀnglighet utanför bostadeninte alltid kan ses lika sjÀlvklart. Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsÀttningar samt gÀngsestyrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i dennarapport ett förslag pÄ utvÀndigt tillgÀnglighetsanpassat boende för tomten Tollered4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation sominnebÀr branta sluttningar i flera vÀderstreck. Utredningen har frÀmst fokuserat pÄproblematiken kring vÀgar och vÀgsystem, angöringar, parkeringsplatser ochentrélösningar. Genom att ocksÄ studera och tolka tre svenska bostadsomrÄden som anseslikvÀrdiga och relevanta i förhÄllande till rapportens mÄl, visar det sig att denstörsta bristen i denna typ av omrÄden Àr tillgÄngen till tillgÀngliga entréer ochgÄngvÀgar.

Urban planning is not only a matter of architectural trends; it is first and foremost political. This thesis seeks to understand the links between political ideas and visions for the city and the physical structure of the city. The study aims to construct a model to help understand these links, a helpful tool in analysing a city, focusing on the one hand at the physical structure of what I call "The City as a Welfare Provider" and on the other hand at "The City as a Growth Engine". It also sets out to test this model in an empirical study of Stockholm and the soon-to-be built district of Norra Station in the same city.The analysis shows that Stockholm has ambitions to be a welfare provider to its citizens, but have also adopted to a discourse of interurban competition which stresses the importance for the city to enhance economical growth. What is interesting is that the physical structures promoted in the planning documents of Stockholm are nearly exclusively those associated with the model of "The City as a Growth Engine"..

Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation.

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhÀllet?. Detta innebÀr att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svÄra pÄfrestningar pÄ sam-hÀllet i fred. Denna uppsats utvÀrderar  implementeringen  av denna uppgift pÄ den lokala nivÄn inom totalförsvaret pÄ Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och LÀnsstyrelsen Gotland, frÄn tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras pÄ Evert Vedungs ?Ättapunktsprogram? dÀr jag i min utvÀrdering valt sex av dessa punkter.

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Kinnarps AB Àr ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har mÄnga produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela vÀrlden. De normala leveranstiderna Àr tvÄ till fyra veckor men för nÀrvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlÀngts dÄ efterfrÄgan gÄtt upp kraftigt.Produktionen prÀglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebÀr att den lÄngsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrÄgeinformation som finns tillgÀnglig Àr svÄr att tillÀmpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjÀlp av mer utvecklade prognoser Àr förhoppningen att bÀttre kunna hantera efterfrÄgevariationer sÄ som sÀsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbÀttringsomrÄden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie pÄ Kinnarps AB.

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat RÀtt Metod, med det primÀra mÄlet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis ocksÄ kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbÀttring av arbetsmiljön. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ huruvida RÀtt Metod har lett till förÀndrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och pÄ vilket sÀtt det yttrar sig. Vi undersökte Äsikterna hos Ätta maskinförare och tvÄ produktionsledare med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.