VÄra stÀder vÀxer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser mÄnga att vi har bÄde en skyldighet och önskan att bevara naturomrÄden och biologisk mÄngfald i och kring vÄra stÀder. I detta arbete belyses förhÄllandet mellan dessa tvÄ intressen och reflektionen kring hur lÄngt bevarandet av arter ska gÄ dÀr det till och med kan förhindra att bostÀder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mÄngfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra BÀcklösa i Uppsala hanterar biologisk mÄngfald. Arbetets syfte var Àven att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frÄgan ser ut.

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som pÄverkar ettbyggprojekt. Byggprocessen i sig involverar mÄnga aktörer som mÄste samarbeta för att nÄuppsatta mÄl och dÀrmed hÄlla sluttiden. FrÄn det att byggherren har tagit ett beslut att startaett byggprojekt till att byggprojektet nÄtt sin slutliga fas stÀlls det krav pÄ alla aktörer. Ibyggprojektets tre olika skeden ? program, projektering och produktion ? uppstÄr olika typerav fel och störningar som pÄverkar byggprojektet negativt.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som anvÀndes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell Àr en modell som kan anvÀndas i alla verksamheter dÀr man arbetar med barn. Modellen utgÄr frÄn fem nivÄer dÀr man kan kontrollera i vilken grad barnen Àr delaktiga i den tillvaro dÀr de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgÀnglighet finns med frÄn visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgÄngspunkt i tvÄ dokument, Boverkets granskning av tillgÀnglighet i översiktsplaner och Ärets rapport frÄn Humana dÀr landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgÀnglighet utifrÄn ett mer praktiskt perspektiv. De tvÄ kommunerna som ingÄr i detta arbete Àr Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg Àr en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby Àr för andra Äret i rad pÄ första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta Àr att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig pÄ tvÄ nivÄer i planeringsprocessen, Boverket pÄ den översiktliga och Humanas pÄ den detaljerade, och om de tvÄ kommunernas dokument visar sig stÀmma med denna indikation eller ej.

In order to fully grasp the phenomena 'City' we must understand its political structure as an integrated part of its physical structure and vice versa. This thesis focuses on one crucial element of the City, the public space, and discusses it in relation to the public realm, or sphere, of the City. The aim is to see if it is possible to conceive public space as a spatial dimension of power, and if so, how to analyse this. With the help of the theoretical tool of two ideal types of the configuration of public space, "The city as civic public life" and "The city as authoritarian control" an empirical study is carried out on the case of Prishtina, capital of Kosovo.Conclusions made are that function and use of a city's public spaces can be understood in relation to changes in the political climate of the society. Furthermore, a void in the asset of concepts offered by the ideal types is found ? and therefore also need for new concepts to describe and understand a public space undergoing a dynamic transformation, as being a part of a city in political transition..

Denna studie utforskar fotgÀngares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förvÀntas fÄ en allt större betydelse i samband med att gÄngtrafiken fÄr en viktigare roll i stÀders transportsystem. Samtidigt vistas allt fler mÀnniskor i omgivningar de Àr sÀmre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie Àr dÀrför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invÄnare, att kartlÀgga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbÀttras.Studien inleds med en genomgÄng av teorier och resonemang gÀllande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras hÀr som en egenskap som beskriver svÄrighetsgraden att bestÀmma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller.

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst omrÄde vÀrdesÀtter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr svaren har sammanstÀllts i tabeller och diagram. Vad som gör ett omrÄde attraktivt Àr personligt och beror pÄ mÄnga olika aspekter, vilka vi har försökt att faststÀlla i arbetet..

I planeringen av dagens samhÀlle har det i stor utstrÀckning börjat uppmÀrksammas hur ett omrÄde ska kunna uppnÄ en individuell identitet som skiljer den frÄn andra platser. För att ta reda pÄ varför detta Àr viktigt, om det ens Àr det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan mÄnga exempel pÄ exploatering och förtÀtning med koppling till identitet studeras. MÄnga av dem Àr lokaliserade i gamla industriomrÄden och ett sÄdant aktuellt exempel Àr industriomrÄdet Lövholmen frÄn 1800-talet. Lövholmen Àr belÀget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstÄtt mÄnga frÄgor kring hur identiteten och karaktÀren ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.