I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmÀnna platser inom detaljplanelagda omrÄden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades pÄ elva detaljplaner inom tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen dÀr planhandlingar granskats och jÀmförts med de förrÀttningar som skett pÄ omrÄdena. Slutligen besiktigades ocksÄ omrÄdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att sÀkerstÀlla kommunens intentioner om de anvÀnder sig av planbestÀmmelser för att reglera utformningen av allmÀnna platser i detaljplan.En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna fÄr anvÀnda sig av planbestÀmmelser pÄ allmÀn plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall anvÀnda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.Med ett kommittédirektiv som bakgrund, dÀr det b.la.

BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusomrÄden inom samhÀllsplaneringen som influerar utformningen av mÀnniskors nÀrmiljö. Detta arbete framhÄller EU:s och VÀstra Götalandsregionens inverkan pÄ Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera VÀstra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken Àr en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskÀrna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som frÀmjar en lÄngsiktig hÄllbar samhÀllsutveckling vilka sedan jÀmförs med den pÄgÄende utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framstÀlla ett utvecklingsförlag Förslaget har som mÄlsÀttning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumomrÄde? och för mÄnga Àr omrÄdet, tillsammans med mÄnga andra, ett bevis för att stadsplanering Àr enormt viktig. Men Àven nÀr det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker nÄgon slags planering. De boende styr sin nÀrmiljö, de kÀmpar för att skapa ett hem i pÄ en plats, dÀr infrastruktur och samhÀllsfunktioner Àr nÀstan obefintliga. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vad det Àr mÀnniskorna satsar pÄ, vad det Àr som blir viktigt i Kibera. MÄlet med arbetet Àr att hitta vad de boende sjÀlva valt att förlÀgga i sin bostadsmiljö, dÄ ingen översiktlig planering sker pÄ högre nivÄ.

Det jÀmstÀllda samhÀllet grundar sig i mÄlsÀttningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhÀllet och egna liv. Ett samhÀlle som bjuder lika möjligheter oavsett kön Àr beroende av en fysisk miljö som tillÄter detta. För att nÄ dit mÄste den fysiska planeringen vara medveten och ta hÀnsyn till mÀnniskors olika erfarenheter. Planeringen mÄste ta ett ansvar och erkÀnna att det existerar ojÀmlikheter och jobba för att motverka dessa istÀllet för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den hÀr uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat dÀr vi Àr för att sedan göra en översiktlig genomgÄng av teorier och begrepp som Àr viktiga för att kunna skÀrskÄda planeringen med ett genusperspektiv.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har ett examensarbete i form av ett enklare utredningsprojekt genomförts. PÄ förfrÄgan frÄn MAF Arkitektkontor AB har en utredning om möjligheten att framstÀlla fullstÀndiga detaljplanehandlingar i Graphisofts programvara ArchiCAD genomförts. Detta genom att ta fram en detaljplan i programmet. Idag arbetar planerare pÄ MAF i programmet Focus vid detaljplanering och vid datorstödd detaljplanering pÄ LuleÄ tekniska universitet har Vianova Systems programvara Novapoint anvÀnts. BÄda dessa programvaror har anpassade verktyg enbart framtagna för framstÀllning av detaljplanehandlingar.Tidigare vÀgledande material för hur man tar fram detaljplanehandlingar i Graphisofts ArchiCAD saknades vid uppstart av arbetet.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

PÄ Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot sÄvÀl större fartyg samt skÀrgÄrdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt krÀvs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anlÀggningar. Stockholms stad har pÄbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. DÄ det handlar om stora investeringar och förÀndringar i stadsbilden Àr den nya detaljplanen ett kÀnsligt projekt, sÀrskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svÄrigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir vÀldigt stor. FrÄgestÀllningen i ?Beckholmen bit för bit? Àr om en detaljplan som lÄter verksamheten vÀxa mer inkrementellt fördelat pÄ fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna pÄ fler byggnadsvolymer.