Projektet Àr ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm..

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

Sekretessbelagd.

Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger pÄ mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering Àr tÀnkt att pÄverka mÀnniskor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gÀllande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar pÄ en vision om en central plats i staden som befolkas av mÀnniskor vars fritid och konsumtion Àr det mest vÀsentliga.

Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

I den hÀr litteraturstudien Àr det den historiska utvecklingen gÀllande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som stÄr i fokus. Vilka Àr dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spÄr kan vi se idag och kan vi anvÀnda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi stÄr inför mÄnga utmaningar i dagens stadsplanering. KlimatförÀndringar och den globala urbaniseringen sÀtter allt större press pÄ stÀderna. Man benÀmner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats pÄ grund av att allt fler flyttat in till stÀderna pÄ grund av industrialiseringen.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

Möjligheterna till att uppnÄ ett jÀmstÀllt samhÀlle Àr beroende av vÄra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, anvÀndningen av rum och representationer i staden Àr alla en produkt av hur vi upplever samhÀllet och hur vi vÀljer att Äterskapa det. Genom att titta pÄ stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som pÄverkar möjligheten till jÀmstÀlldhet. Vi kan ocksÄ försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnÄ det. Denna uppsats Àr en analys av hur regeringens allmÀnna jÀmstÀlldhetspolitiska mÄl kan sÀttas i relation till stadsplanering.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplanelÀggning med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestÀmmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket anvÀnds enskilt huvudmannaskap mycket oftare Àn vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmÀnna kostnader lÀggs över pÄ fastighetsÀgarna. Denna problematik har vÀckt vÄrt intresse för Àmnet.En litteraturstudie har gjorts av AnlÀggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus pÄ enskilt huvudmannaskap.

Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrÄn sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger nÀrmare mÀnniskan som social varelse..