I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolårfem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytandesamt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad dehade i Planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigtmed elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum somlärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur lärare använder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgången framställs forskares syn på hur lärare bör/ska använda film/tv-program i undervisningen. De som själva är lärare använder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna användning studeras. Uppsatsen berör också upphovsrätten och ger en kort sammanfattning av vad lagen säger om användning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen..

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

This report aims to provide an insight into the particle physics of today, and into the research that goes on within the field. The focus is partly on the recent discovery of the Higgs boson, and partly on how software can be used to simulate processes in particle accelerators. Basic concepts of particle physics and the search for the Higgs boson are discussed, and experimental results, including those from the Large Hadron Collider, are compared with simulations made in MadGraph 5. Furthermore, simple new models of particle physics are created in FeynRules, in order to make simulations based on the models. To support the presentations of these aspects, some of the underlying theory is built from the ground up.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida.

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet.

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. Frågor som ställts är hur En till En undervisning påverkar arbetet i olika skolämnen och vad det är för kunskaper lärare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lärarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrån skolans förutsättningar och vision. Fokus i undersökningen ligger på att få kunskap om hur detta kan göras på bästa sätt.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställning verksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin.

Det svenska skogsbruket är beroende av skotning för uttransport av virke från skog till bilväg. Kostnaden för skotningen har en korrelation med skotningsavståndet och terrängförhållandena på avverkningstrakten. Hur man idag (2011) beräknar ett medelterrängtransportavstånd, vilka sträckor som ingår det, skiljer sig mellan skogsbolag och entreprenörer, vilket skapar osäkerhet vid förhandling och planering. Det saknas idag beräkningsmodeller för att enhetligt kunna beräkna ett medelterrängtransportavstånd, vilket skulle kunna underlätta vid förhandling och planering av en avverkningstrakt. Målet med examensarbetet var att för Korsnäs AB utveckla ett beslutsstöd vid planering av en avverkningstrakt i föryngringsavverkning. Målet delades upp i två delmål: 1.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några gymnasielärares och lärarutbildares inställningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras inställning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill också skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i ämnet, främst läroböcker. De intervjuade lärarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.