Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen.

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

I studien granskas hur lärare i kursen Instrument och sång 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan påverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var verksamma instrumentallärare som undervisar på gymnasiet med olika lång erfarenhet av att undervisa. Kursplanen användes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur verksamma instrumental- och sånglärare i gymnasieskolan planerar utifrån kursplanen i Instrument och sång 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom områdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon störreutsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar delärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framföralltatt de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen.

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.

Alla elever är unika och tar in kunskap på olika sätt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov är det därför nödvändigt för oss pedagoger att ha detta i åtanke när vi planerar vår undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgår elevers individuella förutsättningar. Vi har också tagit reda på vilken förståelse pedagogerna har kring begrepp som inlärningsstil och sinnespreferens. För att få svar på vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar på en F- 5 skola. Resultatet visade på ett intresse hos pedagogerna när det gäller den lärstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svårt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..