Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrån sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger närmare människan som social varelse..

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valda frågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av Mål 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågorna indikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen.

På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.

Examensarbetet utfördes vid Scanias forsknings- och utvecklingsenhet (R&D) i Södertälje under hösten 2008. Syftet med examensarbetet var att ge förslag på hur resursplaneringen i produktutvecklingsprojekten kan förbättras vid Scanias linjeorganisation. Behovet av detta examensarbete uppstod då utvecklingstiden av nya produkter upplevdes vara alltför lång. En omfattande kvalitativ studie genomfördes med hjälp av 48 intervjuer samt dokumentstudier. Kartläggningen av hur Scanias R&D idag resursplanerar har skett främst genom intervjuer med chefer i linjeorganisationen och projektledare.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig..

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlänkade delar: planering, genomförande, och utvärdering av lektionerna. FrågeställningarVilka redskap använder lärarna i idrott och hälsa för att främja lärande?Hur används dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvärderas dessa redskap? MetodStudien använder sig av två metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lärarna tänker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lärarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Våra landskap är i ständig förändring, nu i snabbare takt än någonsin. Ett sätt att dokumentera dessa förändringar är markbaserad återfotografering. Inom området för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad återfotografering kan användas, om det markbundna fotografiet är ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om återfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. Målet är att belysa och utvärdera metoden och visa på dess styrkor men även dess begränsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen återfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrån en teoretisk bakgrund om förändringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier studera hur erfarenheter omsätts till förbättringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet så att rätt kvalitet kan uppnås.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjälp av textanalys och intervjuer jämförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbättring för att uppnå rätt kvalitet på förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsättningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rätt kvalitet men det finns brister i förutsättningarna för att systematiskt använda erfarenheter för att utvärdera, anpassa och förbättra kvaliteten på insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta är att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter från insats och förbandsverksamheten. Detta innebär också att behovet av anpassning och förbättringar inte kan identifieras baserat på ett brett underlag av erfarenheter från verksamheten underifrån. Kopplingen mellan förbättring av kvalitet och planering är otydlig vilket innebär att förändringar av förbandsspecifikationer och målsättningar inte är helt säkerställt när behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse.

Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna.

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.