Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansÄgs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. FrÄgestÀllningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjÀlp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlÀnka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) anvÀndes för att försöka fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Med beaktande av den betydelse som den praktiska kunskapen har och den vikt man lÀgger vid den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv har följande studie gjorts. Inom det nationella Hotell- och restaurangprogrammet Àr yrkesÀmnena till stor del förlagda pÄ det som benÀmns APU-tid (arbetsplatsförlagd utbildningstid). Det har genomförts ett antal intervjuer med yrkeslÀrare och APU-handledare i syfte att ta reda pÄ hur bedömningen utförs av elevernas insats under deras APU. Det har ocksÄ undersökts hur den samverkan som sker mellan skolor och handledare pÄ APU-platserna fungerar..

Bakgrund: LÀrare talar gÀrna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lÄng och till viss del gemensam historia. GÄr det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ÀmneslÀrare pÄ gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium dÀr det ingÄr en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lÀrarna i en intervju sÀger om sin klassrumspraktik och se hur nÄgra retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Syftet med vÄr undersökning var att utforska förÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet bestÄr av 32 förÀldrar frÄn en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger pÄ bÄde öppna och slutna frÄgor för att fÄ en bredare uppfattning av förÀldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av förÀldrarna ansÄg att samverkan och dess former Àr nÄgonting som uppskattas.

Jag har gjort ett lÀromedel för Ärskurs 1-3 som kan anvÀndas i undervisningen om livsfrÄgor. Syftet med lÀromedlet Àr att olika livsfrÄgor ska kunna bearbetas pÄ ett konkret och elevnÀra sÀtt som vÀcker intresse för Àmnet. LÀromedlet ska stimulera elever och lÀrare till dialog dÀr olika erfarenheter och tankar möts för att utveckla en förstÄelse för oliktÀnkande. Till lÀromedlet har jag skrivit en lÀrarhandledning som riktar sig till lÀrare som stöd i undervisningen. LÀrarhandledningen beskriver lÀromedlet ingÄende och ger förslag pÄ hur lÀraren kan arbeta med materialet.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas Äsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohÀlsa, samverkan, psykiatri, socialtjÀnst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vÄrt samhÀlle lider Àven av psykisk ohÀlsa.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Uppsatsens titel: Stockholm ? the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrÄn detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn.Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitetFörfattare: Linda Holdo, Hanna JÀderholm och Mariah LindborgHandledare: Doktorand Andrea LucarelliNyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumÀrkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stadProblemformulering: Handeln vill nyttja den vÀxande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln Àr avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet.Syfte: Syftet Àr att skapa ett förslag pÄ strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan anvÀnda för att fylla det praktiska gap som i dagslÀget existerar.Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i tvÄ seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primÀrdata. SekundÀrdata Àr baserad pÄ vetenskapliga artiklar samt litteratur.

Titel: HÄllbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv samt att analysera tvÄ svenska kommuners strategier mot en hÄllbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har anvÀnts i form av en fallstudie och en innehÄllsanalys. Fallstudien bestÄr av tvÄ semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte pÄ egen hand skapa hÄllbara stÀder dÄ hÄllbar stadsutveckling Àr beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlÀtta mÄlsÀttningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i sÄvÀl negativa som positiva konsekvenser vilket innebÀr att det Àr komplext att utlÀsa om dagens trender i sjÀlva verket Àr hÄllbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder Àr ett effektivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ flera svenska stÀder stÄr inför liknande problem samtidigt som stÀder Àr heterogena. Nyckelord: hÄllbar stadsutveckling, ekologisk hÄllbarhet, ekonomisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet, Göteborgs Stad, VÀxjö kommun.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfÀllen i samband med operation. Detta har visat sig komma bÄde patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krÀvs förÀndringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsÀttningar som krÀvs för att införa och arbeta med perioperativ dialog pÄ operationsavdelning. Arbetet Àr en pilotstudie med kvalitativ ansats, dÀr chefssjuksköterskor intervjuats.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.