Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum dÀr det vilda lÄter sig förnimmas. Arbetet belyser Àmnet utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv och befinner sig i grÀnslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier pÄ vilda miljöer och tar slutligen en titt pÄ hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formsprÄk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur mÀnniskor betraktat vildmarken frÄn 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög anvĂ€ndbarhet kan uppnĂ„s pĂ„ Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan sĂ„ att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvĂ€rlden kan upprĂ€tthĂ„llas.För att definiera anvĂ€ndbarhetsbegreppet har vi utgĂ„tt frĂ„n ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för anvĂ€ndbarhet. Som underlag för studien har vi anvĂ€nt oss av empiriska studier iform av anvĂ€ndningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i nĂ€rregionen.Resultat visar att hög anvĂ€ndbarhet, vad gĂ€ller Ă€ndamĂ„lsenlighet, effektivitet och tillfredstĂ€llelse, uppnĂ„s genom att utarbeta ett grĂ€nssnitt och en terminologi som Ă€r anpassad för den specifika mĂ„lgruppen av anvĂ€ndare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra grĂ€nssnittet mer lĂ€ttsamt genom mer fĂ€rg och interaktion, anvĂ€nda ett sprĂ„k som avspeglar anvĂ€ndaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser. FrĂ„gan Ă€r hur kommunen kan fĂ„ ta del av denna kunskap.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestÀmmelser som stÄr i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjÀnst. Den nya sekretesslagstiftningen Àr gjord för att vara lÀttförstÄdd och lÀttillgÀnglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska dÀrför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa tvÄ myndigheter och vidare beskriva hur och nÀr sekretessbestÀmmelser ska gÀlla eller inte. Det Àr viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar nÀr allmÀnna handlingar inte lÀngre ska vara offentliga Àr tydlig och följer samhÀllsutvecklingen..

Ett stort problem idag Àr att allt fler barn och vuxna blir fysiskt inaktiva. Det moderna samhÀllets livsstil inbjuder mer och mer till en relativt fysiskt inaktiv vardag. Detta sker samtidigt som det Àr vetenskapligt sÀkerstÀllt att det medför stora hÀlsorisker att vara fysiskt inaktiv. DÄ skolan Àr en av det fÄ verksamheter som Àr obligatoriska sÄ erbjuder skolan en unik möjlighet nÀr det gÀller att informera och forma individers val av framtida livsstil. MÄlet med den hÀr studien var att undersöka om samtal och dialog i undervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa kan ge kunskaper om vad ett fysiskt aktivt liv innebÀr.

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan.

Prosthetic leg can give a negative psychological effect to the user, which ends up in decreased self-esteem and that the user hides his handicap. xCover gives a more natural volume and a cool look. xCover changes the look of the prosthetic leg C-leg. The product is constructed by us, Patrik Svensson and Magnus Zetterqvist, for Christoffer Lindhe at Lindhextend AB. Christoffer has hired Martin Bergman at Smedjan 17 to make the design.

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utslÀppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenÀrer, i syfte att hantera dessa utslÀpp. VÄrt syfte Àr att analysera flygresenÀrers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöomrÄdet mellan flygbolag och flygresenÀrer. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersÀkning bland 300 flygresenÀrer och pÄ tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrÄn teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Denna uppsats har kommit till under vÄren 2008 med anledning av vÄrt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs bÄde av handlÀggare vid Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. VÄrt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gÀllande Arbetslivsinriktad rehabilitering och dÀrefter gjort kvalitativa intervjuer med nÄgra deltagare och handlÀggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv pÄ samspel. VÄrt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och anvÀnds för att nÄ ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna fÄr nÄ resultat i den takt de förmÄr. Samverkan mellan myndigheterna Àr betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Föreliggande uppsats Àr en utvÀrdering av Operationsenheten, VÄrdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbÀttringsprogrammet VÀrdeskapande flöden för vÄrdtagaren. UtvÀrderingen har utgÄtt frÄn ett mÄl- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrÄgestÀllningarna Àr: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gÄtt till? Resultatet visar att förbÀttringsarbetet har genomförts av ett tvÀrprofessionellt och avdelningsöverskridande förbÀttringsteam. Programmet har innehÄllt fyra centrala metoder, vilka Àr; ProcesskartlÀggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tÀnkande.