Denna uppsats Àr tÀnkt som en introduktion till Àmnet humor i landskapsarkitektur - ett Àmne som Ànnu inte diskuterats i nÀmnvÀrd utstrÀckning. Den riktar ett sÀrskilt fokus mot humorteorin Benign violation theory och undersöker om teorin kan anvÀndas i landskapsarkitektur. Först introduceras de tre tidigaste humorteorierna för att ge en bild av tre huvudsakliga modeller som finns för att förklara humor. DÀrefter presenteras Benign violation theory och enkÀtundersökningen som prövar dess applicerbarhet pÄ landskapsarkitektur. Undersökningens resultat verkar tyda pÄ att bilder som stÀmmer överens med teorins villkor verkligen uppfattas som roliga, men det finns stora felmarginaler och det rÄder behov av fler undersökningar i Àmnet..

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingens gÀllande deras gemensamma arbetssÀtt, gemensam kartlÀggning. VÄrt syfte har varit att studera handlÀggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gÀllande arbetssÀttet gemensam kartlÀggning och belysa detta. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder följande: Hur ser samverkan gÀllande gemensam kartlÀggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad frÀmjar en bra samverkan? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi anvÀnt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.

Den hÀr kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen Hur förhÄller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval frÄn bÄde fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade omrÄdet Hammarby Sjöstad i sydvÀstra Stockholm och skrevs Är 2000?2010.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att jÀrnvÀgsbranschen Àr prÀglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgrÀnser och otydliga roller med en mÀngd utdragna rÀttsliga tvister mellan bestÀllare och entreprenörer som följd. StÀmningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan jÀrnvÀgsaktörer förekom inte i den mÄn som behövdes, utan aktörerna tÀnkte mest pÄ sin egen verksamhet. En Àndring behövdes.Rapporten Àr begrÀnsad till tre nyckelaktörer med koppling till jÀrnvÀgsunderhÄll: bestÀllare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts pÄ det alltför förekommande avhjÀlpande underhÄllet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.

Syftet med undersökningen var att utvÀrdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med smÄ barn (3-6Är) kring planering av deras fysiska utemiljö sÄ att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?StafettberÀttelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsÄtgÄng. I studien framkom att metoderna inte entydigt nÄdde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig Ät vad gÀllde tidsperspektiv.

This report describes a study of how the teachers in Sweden are working with the dialog in their classrooms. The aim was to find out how the teachers are using the dialog in their teaching. And if they think that the dialog has a meaning for the pupils learning, and how they think the pupils learn. Even the difficulties whit the use of dialog in the classrooms and which in the classroom should speak the most was examined. The methods that I used in this qualitative report were interviews and observations of four teachers in the primary school.The research questions in this report were:Which meaning do the teachers think that dialog affects the pupils learning?How does the teachers work whit dialog in their classrooms?Who is leading the dialog in the classroom?Which are the difficulties when working with dialog in the classrooms?I found out that the teachers view on knowledge belonged together with how they worked with the dialog.

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

I vÄr kommande lÀrarprofession kommer vi att samverka med andra lÀrare och dÀrför tycker vi att det Àr viktigt att fÄ en djupare förstÄelse av samverkan och hur det frÀmjar elevens lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur förskollÀrare och grundskollÀrare upplever samverkan mellan varandra sÄ att elevernas lÀrande frÀmjas. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: varför samverkar lÀrarna med varandra och vad Àr det i deras samverkan som gör att elevers lÀrande frÀmjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare, för att fÄ fram deras upplevelse kring detta begrepp. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingÄr begreppen samarbete och samverkan för att frÀmja elevers lÀrande.

Denna studie fokuserade pÄ samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjÀnst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarks teori om samverkan och tre primÀra samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhÄller vissa faktorer som kan underlÀtta samverkan samt vissa faktorer som kan försvÄra samverkan. Faktorer som underlÀttar samverkan Àr bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.