Collaborative planning ? a comparative study of theory and practice Why There is today, according to my experience, a growing interest and demand for a more inclusive and transparent planning process. Also, if we are going to be able to reach a truly sustainable society it is my belief that there is a need for a more integrated collaboration between different actors. Where the social, economic and ecological values can influence and benefit from each other. The question then is, how can the planning system accommodate that kind of collaboration? Purpose My aim for this thesis has been to study a selection of the theoretical work that exist about collaborative planning.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

This bachelor thesis discusses three Swedish landscape architects and their plan drawings and illustrations. The landscape architects are from the 18th century, the 19th century respectively the 20th century. The three persons are: Fredrik Magnus Piper, Knut Forsberg and Gunnar Martinsson. The landscape architects are brought up in chronological order in a chapter each where the person?s life, educations and work are described.

I det hÀr arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnÀrligt innehÄll. Argumentationen bygger pÄ frÄgorna; varför Àr det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnÀrliga vÀrden? I arbetet kommer jag Àven att presentera konstnÀrliga utgÄngspunkter som Àr relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrÄn i skapandet av en mer meningsfull och konstnÀrlig landskapsarkitektur..

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

This is a comparative study of Magnus Hedlunds Snittet and Samuel Becketts Malone dies. My purpose has been to show the relation between the two novels, regarding prominent themes such as the main charachters? attitudes towards their egos and their identities, and also towards death, language and the theme of nothingness. (In swedish) .

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som frÀmjar fri Àventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade sÄ att risker för olycksfall begrÀnsas. MÄnga av dagens förskolegÄrdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement Àr möjlig att göra utan att sÀkerheten Àventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola Àr en förutsÀttning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det Àr viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istÀllet för svÄrigheter.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktÀriserar Malmö stads planeringstÀnkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras Àr den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om stÀder och regioner utifrÄn en global informationsekonomi. Den fjÀrde och sista diskursen Àr en gren inom planeringsteorin som stÀller sig kritisk till den modernistiska synen pÄ planering och planerare. Planering som postmodernism Àr likt sina föregÄngare, normativ i sin karaktÀr och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial vÀrld.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktÀriserar Malmö stads planeringstÀnkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras Àr den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om stÀder och regioner utifrÄn en global informationsekonomi. Den fjÀrde och sista diskursen Àr en gren inom planeringsteorin som stÀller sig kritisk till den modernistiska synen pÄ planering och planerare. Planering som postmodernism Àr likt sina föregÄngare, normativ i sin karaktÀr och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial vÀrld. Malmö Àr en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmÀnna upplevelser och Äsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhÀmta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat pÄ olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats. För det första vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kopplar teorier och praktik utifrÄn dagens lÀraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lÀrare. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. Resultatet visade pÄ tre skilda beskrivningskategorier, nÀmligen, A: Teorier Àr nÄgot nÀrvarande som hjÀlper och stöder, B: Teorier Àr nÄgot omedvetet som pÄverkar och C: Teorier Àr nÄgot frÄnvarande vilket inte kopplas till praktiken.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

I dagens samhÀllsplanering strÀvar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser dÀr skilda intressenter Àr delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess Àr att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att fÄ till stÄnd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats Àr att studera hur samverkan mellan tvÄ av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som tvÄ olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut pÄ en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lÀrare för de tidigare Äldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det Àr som pÄverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring Àmnet. De tvÄ yrkesgrupperna förvÀntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av lÀrare för de tidigare Äldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn pÄ samverkan samt hur en sÄdan samverkan kan se ut, med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar.

VÄrt syfte med denna studie har varit att ta reda pÄ hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan pÄverka. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som Àr ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primÀrvÄrd och socialtjÀnst dÀr man arbetar i tvÀrprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. VÄrt insamlade material har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.