Sökresultat:
275 Uppsatser om Planerat ćldrande - Sida 14 av 19
OmstÀllning - en hjÀlp till nytt arbete : Uppfattningar och upplevelser av deltagandet i omstÀllningsprogram
Vi befinner oss nu i en lÄgkonjunktur som innebÀr att mÄnga blir uppsagda frÄn sina arbeten och den grupp som har drabbats hÄrdast i Sverige Àr arbetare inom den privata sektorn. Som en reaktion pÄ den förÀndrade arbetsmarknaden har de företag som levererar omstÀllningsprogram ökat explosionsartat.I svÄra tider ökar konkurrensen om arbeten och höga krav stÀlls pÄ den arbetssökandes förmÄga att marknadsföra sig sjÀlv. OmstÀllningsföretagen arbetar med att hjÀlpa dem som blivit uppsagda pÄ grund av arbetsbrist att finna ny sysselsÀttning, detta gör de med hjÀlp av jobbcoacher. OmstÀllningsprogram och jobbcoaching Àr ett nytt fenomen och det finns dÀrmed ett behov av forskning pÄ omrÄdet.Syftet med arbetet Àr att studera ett omstÀllningsprogram vars avsikt Àr att coacha mÀnniskor som mist sin anstÀllning till att fÄ ny sysselsÀttning. Studien görs pÄ ett företag som levererar omstÀllningsprogram och belyser hur de mÀnniskor som befinner sig i programmet upplever det under tiden det pÄgÄr.
Införande av affÀrssystem pÄ medelstora företag - med fokus pÄ förutsÀttningar för framgÄngsrika projekt
Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla Àr i svenskt nÀringsliv fÀrre till antal Àn vad det finns smÄ och stora företag. Medelstora företag, som kan sÀgas Àr morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affÀrssystem som krÀver mycket tid och resurser att fÄ det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssÀtt nÀr beslutet om att införa ett affÀrssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affÀrssystem Àn jÀmförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sÀttas i relation till att omkring nittio procent av alla affÀrssystemprojekt misslyckas d.v.s.
?Att Àlska nÄgon annans barn? En kvalitativ studie om familjehemsförÀldrars upplevelser vid fosterbarnsplacering
Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrars berĂ€ttelse kunna förstĂ„hur de upplever sitt uppdrag som familjehemsförĂ€lder, frĂ„n barnets anlĂ€ndande tilluppdragets avslut. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur ser familjehemsförĂ€ldrarna pĂ„ deemotionella banden till det placerade barnet? Hur uppleverfamiljehemsförĂ€ldrarna det nĂ€r ett uppdrag pĂ„börjas? Hur upplever man tiden somfamiljehemsförĂ€lder? Hur upplever familjehemsförĂ€ldrarna det nĂ€r ett uppdragavslutas?Ă
tta semistrukturerade intervjuer utfördes med familjehemsförÀldrar som upplevtbÄde ett anlÀndande och en separation med ett eller flera fosterbarn. FamiljehemsförÀldrarnasom intervjuades utgjordes av sju kvinnor respektive tre mÀn i Äldrarna35-70 Är. Kontakten med informanterna togs frÀmst genom familjehemssekreteraremen ocksÄ genom andra kontakter.
Sånit lea du??e sånit / Ord Àr bara ord: mötet mellan samisk och svensk identitet i lÄtskrivande
Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.
Upplevd arbetsmiljö hos monteringsarbetare efter omorganisation
Omorganisationer inom företag Àr vanligt förekommande och syftar oftast till att förbÀttra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svÄrt att överblicka pÄ planeringsstadiet och ÄtgÀrderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det hÀr projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att pÄverka och engagera sig i beslut rörande förÀndringar pÄ arbetsplatsen och hur dessa pÄverkar upplevelsen av arbetsmiljön.PÄ Ascom AB i Herrljunga, dÀr man tillverkar produkter för trÄdlös internkommunikation, intervjuades samtliga anstÀllda vid en monteringslina ett Är efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal sjÀlva planerat och genomfört förÀndringen som innebar att man gÄtt frÄn sÄ kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som sjÀlva fick redogöra för sin upplevelse av förÀndringen.Valet av frÄgor inriktades pÄ omrÄden som berörde de anstÀlldas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta pÄverkat deras attityd till förÀndringen, allmÀn trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvÀr samt graden av arbetstillfredsstÀllelse.ResultatmÀssigt visade gruppen stor samstÀmmighet nÀr det gÀller ökad bundenhet efter förÀndringen, hög trivsel pÄ arbetsplatsen och stor arbetstillfredsstÀllelse.
Kvalitetscertifiering: en fokusering pÄ de problem som
uppstÄr vid implementering av ISO 9000: 2000 för smÄföretag
Antalet certifikat enligt ISO 9000 ökar stadigt bÄde i Sverige och i övriga vÀrlden. Fram till nu har de flesta certifikaten innehafts av stora företag. Den nuvarande trenden Àr dock att Àven mÄnga smÄföretag vÀljer att certifiera sin verksamhet. Att skapa och certifiera ett nytt kvalitetssystem Àr ett kostsamt och tidskrÀvande arbete som ofta innebÀr en hel del problem. I detta arbete har dessa problem kartlagts och lösningar pÄ hur de ska undvikas har analyserats.
En innovationsmodell för ökad delaktighet?
I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lÄgt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger pÄ data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.
4D CAD och Line of Balance för effektivt betongbyggande
Det finns stor potential i byggbranschen att förbÀttra produktionsprocessen pÄ en arbetsplats med hjÀlp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som Àr sÀrskilt intressant att studera Àr det platsgjutna betongbyggandet. HÀr utförs mÄnga olika, men sammanhÀngande, moment tÀtt pÄ varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det Àr dÀrför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbÀttra produktionsprocessen Àr 4D CAD.
Stadsrum istÀllet för trafikrum: Strukturella och rumsliga förutsÀttningar för en hÄllbar stadsmiljö i de centrala delarna av Teg i UmeÄ
Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.
Skyltfönstrens betydelse för konsumenter : Ăr skyltfönster nĂ„gonting som har stor pĂ„verkan pĂ„ konsumenternasamt pĂ„verkas de generellt av skyltningen?
Butikernas exteriöra miljöer, med fokus pÄ exponeringsfönstren, har som uppgift att visa upp produkter och att pÄverka kunden inför dennes eventuella inköp genom att upplysa, ge inspiration och skapa köplust. Butikens skyltfönster ska visa sortimentet pÄ ett optimalt och tilldragande sÀtt för att locka och fÄ konsumenterna att stanna upp. Intresse skapas utanför butiken och för att snabbt nÄ kunderna ska det finnas en bra fönsterskyltning vilket förmedlar konceptet och genererar ökad trafik i butiken. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken dÀr av skyltfönstret, som vi valt att fokusera pÄ i vÄr undersökning. För mÄnga butiker Àr skyltfönstret butikens frÀmsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak pÄ vad som finns inne i butiken och pÄverka konsumenterna genom att skapa en nyfikenhet och mersmak.
Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ
Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till.
Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.
JÀmförelse av skattat och kört skotningsavstÄnd
Skotningskostnaden utgör ca 10 % av skogsindustrins totala rÄvarukostnad. MedelskotningsavstÄndet har stark inverkan pÄ skotningskostnaden. Detta medför att skotningsavstÄndet Àr viktigt att skatta rÀtt, för bra planering och korrekta kostnadskalkyler. Vid gallring och föryngringsavverkning skattas terrÀngtransportavstÄndet subjektivt av SCA:s planerare. Körning under pÄlastning och lossning rÀknas inte in i det skattade avstÄndet, utan strÀckan avser den bÀsta verkliga körstrÀckan frÄn virkets tyngdpunkt pÄ trakten till avlÀggets tyngdpunkt.
Woodstar Extreme : Racerbil för rörelsehindrade
Denna rapport Àr utförd av studenterna Josef Eid och Sebastian Svensson och gÀller examensarbetet pÄ 15 poÀng som Àgde rum vÄrterminen 2005. Examensarbetet var den slutgiltiga kursen pÄ utbildningen Innovations- och designingenjörsprogrammet (120 poÀng) pÄ Karlstads Universitet. Arbetets uppdragsgivare var företaget Woodstar AB. Kontaktperson pÄ företaget var Tommy Andersson och handledare i kursen var Lennart Wihk pÄ universitetet.Företaget Woodstar tillverkar fordon anpassade för rörelsehindrade personer. Företaget lÄg i slutskedet med utvecklandet av det nya fordonet Woodstar Extreme, som Àr en banracer.
PlatspÄverkan : en fallstudie om delaktighet och genusperspektiv i planeringen av Aktivitetsytan i RosengÄrd
I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv.
I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv.
Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.
Test av brunnslock i komposit enligt standard prEN 124
Standarder finns i alla möjliga delar av samhÀllet. De anvÀnds för att sÀkerstÀlla kvalité, sÀkerhet och effektivitet. Standarden för hur brunnslock produceras och designas heter prEN 124. Den har förÀndrats och det Àr grunden till detta projekt.Brunnspecialisten AB, ett företag i Holmsund, Àr projektets bestÀllare och har behov av att godkÀnna sina brunnslock enligt prEN 124 för fortsatt försÀljning.Projektets arbetsmoment kan delas in i tre saker. För det första att tolka vilka tester som behöver utföras för att godkÀnna brunnslock enligt prEN 124.