Sök:

Sökresultat:

275 Uppsatser om Planerat ćldrande - Sida 13 av 19

GUPP i systemet! : En utva?rderingsstudie om uppfo?ljningssystem hos Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Aktiv stadsplanering - fallet Orminge

Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning. StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas mÄlpunkter har blivit lÀngre. Det blir ofta bilen som förblir det sjÀlvklara transportmedlet mellan dessa destinationer. VÀrdefulla grönytor som anvÀnds för rekreation och en biologisk mÄngfald fÄr allt oftare ge vika Ät stÀdernas frammarch och utbredning.

Social kompetens i sÀrskolans vardag : NÄgra sÀrskolepedagogers arbete

Syftena med denna uppsats Àr att lyfta fram och beskriva aspekter av varför nÄgra pedagoger pÄ en sÀrskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de gÄr tillvÀga. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka vilka sociala fÀrdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala fÀrdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos sÀrskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som anvÀnds för detta ÀndamÄl. Ytterligare en frÄgestÀllning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. VÄr uppsats Àr en fallstudie dÀr intentionen har varit att nÄ en djupare förstÄelse kring ett specifikt Àmne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, sjÀlvhÀvdelse, sjÀlvkontroll, kommunikation och som ett mÄtt pÄ samhÀllets normer.

Ambitionen om det essentiella : Innebörder av urmjölkning utifrÄn levda erfarenheter för mammor vars barn fötts prematurt

Bakgrund MÄnga mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och krÀva tÄlamod nÀr barnet behöver vÄrd. Beroende pÄ barnets kÀnslighet kan det ta olika lÄng tid tills barnet kan pÄbörja amningstrÀning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras Àr att mamman fÄr igÄng en tillrÀcklig mjölkproduktion motsvarande den mÀngd ett fullgÄnget barn skulle krÀva. För att fÄ igÄng en tillrÀcklig produktion Àr det bra att komma igÄng med urmjölkning sÄ fort som möjligt efter barnets födelse.

Patientupplevelser av möten pÄ akutmottagning

Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hÀlsa för given och man funderar inte över sin hÀlsosituation nÀr man mÄr bra. Att drabbas av akut sjukdom förÀndrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för mÄnga patienter vara en viktig hÀndelse. MÄnga kÀnner rÀdsla, stress och smÀrta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det Àr för mÄnga patienter en okÀnd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig pÄ.

DokumentÀr om döden

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentÀrfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionÀrers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentÀr som vÀcker kÀnslor utan att provocera. Döden Àr nÄgot som man inte ofta talar om och dÀrför kÀnde vi att vi ville ta upp detta Àmne i en seriös men ganska lÀttsam film. Vi bestÀmde att lÀgga tyngdpunkten pÄ research för att fÄ en sÄ bra grund som möjligt.

Simulering framtida sidobalksflöde

Ferruform i LuleÄ stÄr inför en omstrukturering av produktfloran, dÀr syftet Àr att specialisera sig pÄ ett antal kÀrnprodukter. Detta innebÀr stora förÀndringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte lÀngre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar pÄ andra produkter vilket innebÀr att nya maskiner mÄste köpas in. En del i omstruktureringen Àr att flytta tillverkningslinen av sidobalkar frÄn en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet Àr att simulera tÀnkt upplÀgg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.

Lagring av reservdelar till brevsorteringsmaskiner inom Posten

Posten Àr ett statligt bolag med runt 33 000 anstÀllda och en omsÀttning pÄ drygt 25 miljarder kronor. Varje dag sorteras runt 20 miljoner brev pÄ tio terminaler. Huvuddelen av sorteringen görs maskinellt. För att sÀkra tillgÀngligheten i maskinerna finns dÀrför reservdelslager pÄ de tio terminalerna. Dessa lager försörjs frÀmst frÄn Postens centrallager för reservdelar i Stockholm, som i sin tur har kontakt med leverantörerna av reservdelarna.DÄ varje terminal Àr angelÀgen om att ha en hög tillgÀnglighet pÄ sina maskiner har lagren blivit stora.

Medarbetarnas attityder inför en förÀndring i ett affÀrssystem

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbÀttrings- och förÀndrings arbete i ett affÀrssystem. De flesta företag har nÄgon form av förbÀttrings- eller förÀndringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förÀndringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta Àr förekommande att det i samband med en planerad förÀndring uppstÄr nÄgon form av motstÄnd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förÀndringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förÀndringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förÀndringar fÄr ofta större genomslagskraft Àn de positiva.

Vindkraft i motvind : En studie om kommunikation kring ett vindkraftprojekt

Etableringen av en vindkraftspark Àr sÀllan okontroversiell och involverar en stor mÀngd intressenter i form av företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner. I den hÀr Cuppsatsen studeras ett planerat vindkraftsprojekt pÄ MÀstermyr utanför Hemse pÄ Gotland. MÀstermyrprojektet Àr ett tydligt exempel pÄ en lÄng och utdragen planeringsprocess som i slutÀndan ledde fram till att byggtillstÄndet överklagades och att projektet lades ner. Kommunikation i vindkraftsprojekt har i rapporten Wind energy and local acceptance: Howto get beyond the Nimby effect identifierats som ett effektivt vapen mot NIMBY-effekten. NIMBY stÄr för ?not in my backyard? och med detta menas att mÀnniskor och organisationer ogÀrna vill ha vindkraftverk i sin nÀrhet Àven om de över lag Àr för vindkraft.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att studera kommunikationen i MÀstermyrsprojektet för att svara pÄ vad i processen som leder fram till att byggtillstÄndet överklagas samt vilka möjligheter att pÄverka utbyggnadsplanen som intressenter har haft.

Att vara ansiktet utÄt : Analys av SprÄkservice AB kommunikation pÄ Facebook

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr undersöka SprÄkservice AB kommunikationsarbetepÄ Facebook, vilket avser dess innebörd och innehÄll. Studien gÄr ut pÄ att utforskaföretagets mÄlsÀttning med dess anvÀndande av sociala medier men Àven att titta nÀrmarepÄ hur SprÄkservice AB vÀljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken.Metod: För att fÄ en bÀttre uppfattning samt helhetsbild av företagets mÄl och strategide anvÀnder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. NÀr det gÀller att granska de olika budskapen som publiceras pÄFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehÄllsanalys av företagets 23inlÀgg pÄ Facebook.Resultat: I jÀmförelse med SprÄkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mÄl gÀllande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översÀttare föratt i ett senare skede kunna stÀrka sitt varumÀrke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.SprÄkservice AB Facebooksida prÀglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inlÀggen. Kommunikationen handlar hÀr i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering sÄvÀl som nyhetsartikel.Slutsatser: SprÄkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gÀllande resurser som tid, kompetens ochekonomi.

PÄtrÀffande av naturlig arsenik vid produktion och dess pÄverkan : Nybyggnation av trafikplats Roserberg

Vi har i examensarbete sammanstĂ€llt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat pĂ„ sig. Vi har i samband med nybyggnationen av trafikplats Rosersberg som mĂ„l att kartlĂ€gga hĂ€ndelseförloppet vid pĂ„trĂ€ffande av arsenik. Dessa uppgifter kommer frĂ„n alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Även Sigtuna kommuns beslut kring omhĂ€ndertagandet med avseendet pĂ„ ?Miljö och HĂ€lsa? kommer att studeras.

Ombyggnation av nedlagd affÀrslokal till familjebostad

I samhÀllet Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, frÄn 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i omrÄdet. Holmen Skog, som Àger alla fastigheter i omrÄdet, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. VÄr uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvÄbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi Àven upprÀtta rumsbeskrivning och köksuppstÀllning samt ge förslag pÄ ledningsdragningar, tomtutformning och kÀllarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemÄl för ombyggnationen.

Dags att hÄlla för nÀsan? : - en studie om doft som marknadsföringsmedium

SAMMANFATTNINGTitel Dags att hÄlla för nÀsan? ? en studie om doft som marknadsmediumTime to keep your nose shut? ? a study about aroma as marketing medium.Seminariedatum veckodag den xx/1 2008Författare Madelene NordströmHandledare Magnus RodellProblem: Genom att problematisera begreppet ?medium? vill jag undersöka om doft Àr ett sÄdant. Jag studerar Àven pÄ vilket sÀtt doft som ett medium kan pÄverka mÀnniskans konsumtion?Syfte: Jag vill pÄvisa att stimuli dÀr jag har ?doft? som exempel, anvÀnds som ett medium för att locka till konsumtion. DÀrför vill jag pÄ en kritisk basis ge förstÄelse och insikt i hur doft anvÀnds som marknadsföringsmedel i Sverige dÄ det inte Àr ett sjÀlvklart marknadsföringsmedel.

Operationssjuksköterskors upplevelser av svÄra situationer I relation till patientsÀkerheten och det perioperativa teamet

Operationssjuksköterskors arbete Ă€r ansvarsfullt och en central uppgift Ă€r att vĂ€rna om patientsĂ€kerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvĂ„ra operationssjuksköterskors vĂ„rdarbete vilket i sin tur leder till att patientsĂ€kerheten hotas, t.ex. Ă€r det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav pĂ„ effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsĂ€kerheten. Arbetet Ă€r mĂ„ngfasetterat och krĂ€ver stĂ€ndig uppmĂ€rksamhet och vakenhet.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->