Syftet med vårt examensarbete är att, genom intervjuer av sju lärare undersöka hur lärare kan stödja elever med svenska som andraspråk genom SO-undervisningen. Anledningen till varför vi valt att skriva inom detta område är för att många forskare menar att lärare behöver planera all sin undervisning utifrån ett språkutvecklande syfte. Vi vill därför intervjua lärare för att se hur de förhåller sig till detta. Löthagen m.fl (2012) menar att elever med svenska som andraspråk står inför den dubbla utmaningen att både lära sig ämneskunskaperna samtidigt som detta görs på ett språk som de inte fullt behärskar. Under kunskapskraven i SO ser man tydligt att det inte endast är ämneskunskaperna som bedöms, utan det krävs en språklig kompetens hos eleverna.

Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild.

Sociala medier får en allt viktigare roll i samhället. Detta gäller även för organisationer och där implementerandet av dessa medier innebär att kommunikationen med organisationens medlemmar övergår från att vara en monolog till att istället anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat använda sociala medier är Svenska kyrkan. Detta är en organisation som till stor del präglas av traditionellt tänkande, men som samtidigt har som mål att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhållningssättet till de sociala medierna av både hur man ser på lärande, men även hur man uppfattar teknikens påverkan på omvärldens utveckling.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar och arbetsmetoder Tolkcentralen Göteborg (TC)har för att nå kunden med sitt budskap via sina uppdragstagare.Frågeställningar: Vilka verktyg använder TC sig av för att nå och klargöra sina verksamhetsmål föruppdragstagare? Vilka är TC:s förväntningar på tolkarnas engagemang i måluppfyllelsen? På vilket sätt ärtolkarna engagerade i TC:s måluppfyllelse och vad motiverar dem att utföra uppdraget med högstakvalitet? Hur stor samstämmighet råder mellan budskapet som TC vill kommunicera och tolkarnasuppfattning om vad TC vill att de ska kommunicera utåt?Metod och material: Uppsatsen bygger på materialläsning, observationer och kvalitativa samtalsintervjuermed 11 respondenter av vilka tre är från organisationen och åtta uppdragstagareTeorier i organisatoriskt engagemang och psykologiska kontrakt ligger till grund för studiensgenomförande och ett hermeneutiskt tolkningssätt med strävan att uppnå en perspektivisk subjektivitetligger till grund för den kvalitativa analysen.Huvudresultat: Resultatet påvisar att uppdragstagarna i första hand är engagerade i sitt yrke. Därmed ären av viktiga förutsättningar för organisationens måluppfyllelse fullgjord, eftersom organisationensvärderingar sammanfaller med riktlinjerna för yrkesutövning. Samtliga intervjuade upplever sitt arbete igrund och botten menings- och värdefullt. Hos de allra flesta avtar emellertid engagemanget förorganisationen då de erfar att uppdragsgivaren inte håller sin del av ?kontraktet? och att de inte gesmöjlighet att påverka.

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt..

Detta arbete handlar om språkutveckling och hur de medverkande pedagogerna i studien agerat i olika situationer, samt om deras tankar och åsikter om språkutveckling. Studien blev genomförd med observationer och intervjuer ur en kvalitativ forskningsinriktning. I analysen jämförs empirimaterialet med tidigare forskning inom språkutveckling för att avslutas med en diskussion utifrån studiens slutsatser. Analysen visar hur barns språkliga utveckling framförallt sker i spontana och mindre planerade aktiviteter, men även hur pedagogiken avtar i olika situationer. En kort beskrivning av studiens resultat kan liknas med att pedagogerna belyser språket som nyckeln till allt lärande..

 Titel:Hur kan CSR användas för att kommunicera ansvar mot kunderna?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Mia Grehn och Linn HynningHandledare:Agneta SundströmDate:2013 januariSyfte:Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för hur två företag kommunicerararbetet med CSR och analysera hur konsumenter uppfattar deras CSR strategier och budskap.I studien fäster vi speciell uppmärksamhet på hur kommunikationen av företagens CSR arbeteuppfattas av konsumenter samt om företagen lyckats skapa trovärdighet hos dem.Metod:Studien är baserad på företagens insamlade sekundärdata. Denna information harsammanfattats och legat till grund för en enkätstudie. Enkäten har distribuerats via socialamedien Facebook.Resultat & slutsats:Studiens resultat tyder på att CSR-kommunikationen skiljer företagen åt.Detta var inget oväntat resultat då sekundärdata var tunn hos det ena företaget samt attkunskaperna hos konsumenterna var små. Som författare tror vi att det ena företagets arbete äri ett tidigt skede och det kan även bero på att företaget är rädda att kommunikationen skastjälpa mer än hjälpa.Förslag till fortsatt forskning:Vi tror att det skulle vara intressant att studera djupare i hurkonsumenter påverkas av de olika kommunikationskanaler som används av företag för attkommunicera arbete CSR företaget på en undermedveten nivå.

Syftet med denna studie var att se vilka budskap angående hälsa och träning som de tryckta medierna, i detta fall SOLO Magazine och Women?s Health, sänder ut. Dessutom undersöktes hur dessa budskap tolkades av läsarna, hur dessa förhåller sig till tryckta respektive sociala medier samt hur de uppfattar att kvinnor porträtteras i media. Studien grundar sig i Stuart Halls kommunikationsmodell encoding/decoding och omfattar en receptionsstudie som är baserad på en retorisk textanalys och därefter en analys av deltagarnas avkodning. Läsarna representerades i denna studie av två fokusgrupper där samtliga deltagare föll inom de valda mediernas målgrupp; kvinnor i åldrarna 18-35.

Synen på högläsning har genom åren förändrats, från att till stor del ha varit ett hjälpmedel för gemenskap till att idag ses som något grundläggande för barns språkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans läroplan, där språkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gång framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjärnan stimuleras, bland annat genom högläsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig ålder då mycket av den intellektuella och språkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fått otillräcklig språkträning under småbarnstiden har svårt att ta igen detta under uppväxten.

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.

Syftet med uppsatsen är att granska utställningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgångspunkt i ett genustänkande postkolonialt perspektiv. Med fokus på utställningensillustrationer och deras bildspråk, kommer utställningens delar och hela berättelse att analyserasutifrån följande frågeställningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o Förstärker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istället emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrån att de ingår ett bildspråk. Ett antal frågor harformulerats utifrån det teorietiska ramverket. Frågorna har ställts till illustrationerna, var för sigoch till utställningen i sin helhet, med hjälp av en teori om visuell semiotik.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.