Sök:

Sökresultat:

2580 Uppsatser om Plan de enseńanza - Sida 57 av 172

En undersökning av projicerat ljus i inomhusmiljö

BackgroundToday a common approach to solve a complicated problem is to assemble a temporary workforce in order to solve the problem by working together within a project. One of the difficulties with working in projects is to maintain the planned budget. Working hours and costs are often exceeded. Many companies presume that any certain project will succeed, a presumption that leads companies not to anticipate risks involved in a project. In companies today there is seldom time for evaluation or moderation of a project, in order to have time for evaluation there is a great need for an adequate planning of the project.IntentThe intention with this study is to create a model for planning, budgeting and evaluation of projects within consultancy companies.MethodWith the help of interviews and discussions within the group Hamnar och Byggkonstruktioner at Sweco has evidence to present a proposal on planning, budgeting and monitoring been developed.ResultsA model has been developed to ease for consultancy companies to plan, budget, monitor and evaluate projects.

Film i undervisningen ? i egen rÀtt eller bara komplement? : En kvalitativ studie av tre lÀrares syn pÄ spelfilm iundervisningen

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper?s theoretical part is the Swedish subject?s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching.

En kvalitativ studie om kreditbedömning i banker : revisionens betydelse i processen

Today all private corporations are obligated by statutory audit. The government of Sweden appointed an investigation to conclude if the audit should be statutory or not. The investigator presented on the third of April 2008 a report (SOU 2008:32) that suggests abolishment of the statutory audit for approximately 97 % of all private corporations in Sweden. This will result in certain effects on the banks credit rating because of the fact that the banks trust the audited accounts to have been audited by an independent audit.The most important in the banks credit rating are: personal judgement, business concept, business plan and repayment ability. The banks also use the private corporations audited accounts in its credit rating.We conducted a case study by interviewing four bank officials in different banks in Skövde and Tibro.

IntranÀt och dokumenthantering vid ett mindre till medelstort företag En fallstudie

The aim of this masters thesis is to learn how an organization has solved its information management via intranet and document management. The purpose is to identify what different types of information are made available via an intranet, how this information is structured and what functions the intranet includes. Conventions, directions and advice about intranets and document management were studied, with the purpose to compare whether the systems of the company correlate with these. Other issues considered in the thesis, are how the employees of the organization use the intranet and how the document management is organized. To get an understanding of these questions the structure and functions of the intranet were studied empirically and a questionnaire on what the employees need and use, concerning the intranet, was sent out to 130 employees.

SamhÀllets uppfattningar om musikfestivaler i Sverige : En kontrasterande analys mellan arrangör och besökare

Musikfestivaler, som radat upp framgÄngar, beskrevs som framgÄngssagor och tycktes vara rustade mot allt samhÀllet kunde tÀnkas kasta mot dem. De betraktades nÀst intill som odödliga, vilket visade sig inte stÀmma nÀr mÄnga festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick Àven i konkurs. Detta fenomen var nÄgot som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.

Projektinriktat arbetssÀtt i gymnasieskolan : en studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar deras prestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbeta

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.

Integrerade grundsÀrskoleelever i grundskolan. En mikroetnografisk fallstudie om samverkan och det specialpedagogiska görandet

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

UtstÀllningens konventioner

UtstÀllningens konventioner: analys av utstÀllningsarbetet pÄ Astrid Lindgrens NÀs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

MEDBORGARDELTAGANDE I DEN FYSISKA PLANERINGEN - Hur kan man fÄ med invandrare i den fysiska planeringen?

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Friluftsplaner : en hjÀlp för friluftslivet

Friluftsplanen Àr ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten Àr frivillig och att det inte finns nÄgra bestÀmmelser om vad ett friluftsdokument ska innehÄlla. Detta arbete Àr en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehÄll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. InnehÄllet i friluftsdokumenten analyserades och jÀmfördes sinsemellan.

2000-talets svenska trÀstÀder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ.

LÀrarutbildningen i Halmstad ? bÀst i klassen? : En kritisk diskursanalys

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

Detaljplan och tredimensionell fastighetsbildning

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar.

Skolmognad utifrÄn förskollÀrares perspektiv

Preschool belongs to Lpo-94. School readiness can interprets in different kind of aspects, then you can not found any goals to reach in Lpo- 94 for the pre-school, which preschool teachers can relay to. There are comprehensive goals for the nine-year school in Lpo- 94, about which knowledge the student should have for the fifth grade. Purpose of the studie is to examine preschool teachers understanding of the phenomenon school readiness. Qualitative interviews by preschool teachers in south and middle of Sweden has been carried out and a hermeneutic analyse has been used for a deeper understanding of pre-school teachers interprets of school readiness.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->