?HEJO MAIL ? HTML och CSS för email? handlar precis som titeln antyder om anvÀndandet av HTML och CSS för att utforma e-postmeddelanden och Àr en undersökning över vilka standarder som finns eller Ätminstone borde finnas. Viktiga fraser vid informationssökningen har varit ?Html Email?, ?Email Standards? och ?Email Programming?. Resultatet Àr tÀnkt att appliceras pÄ HEJO MAIL, som Àr en applikation för utskick av nyhets- och informationsbrev som idag inte fungerar fullt ut.Resultatet Àr nÄgot förvÄnande dÄ standarder specifikt för email saknas och har ersatts med rekommendationer, resultatet innefattar en sammanstÀllning av rekommendationer frÄn tre olika kÀllor som valts ut.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka anvÀndbarheten i tvÄ textgenrer som skrivs pÄ VHS: nyhetsbrev om VHS verksamhet till studieadministrativa chefer (SA-chefer) pÄ uni­ver­si­tet och högskolor samt rutinbeskrivningar för VHS-handlÀggare. En text av vardera genren in­gÄr i studien. Metoden bestÄr av textanalys, konstruktion av den inskrivna lÀsaren och inter­vjuer med författare och lÀsare. Resultatet visar att bÄde nyhetsbrevet och rutinbeskrivningen Àr anvÀndbara i val av antag­nings­relaterade termer som inte förklaras. Nyhetsbrevet uppfyller ocksÄ till stor del det av­sed­da syftet att informera och förklara.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Bakgrund: Redovisningen Àr inte lÀngre enbart en teknisk angelÀgenhet utan intresset för att uppnÄ kunskap om de samhÀlleliga faktorerna som pÄverkar redovisningen har ökat. SamhÀllsutvecklingen har lett till ett ökat krav pÄ öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva utvecklingen av rekommendationer för Ärsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft RedovisningsrÄdets rekommendationer har och hur företagen tillÀmpar rekommendationerna. Vi Àmnar Àven undersöka hur företagen idag förhÄller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen stÀller sig till standardsÀttning.

Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier Àr nÄgot som mÄnga företagsledare prioriterar eftersom det frÀmjar en tvÄvÀgskommunikation som i sin tur kan leda till att man nÄr ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter.Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bÀst lÀmpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillÀmpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet pÄ Internet samt genomföra en enkÀtundersökning riktad till smÄföretagare. Resultatet omfattar en sammanstÀllning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier..

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska företag gÄr till vÀga vid en utlandsetablering, samt om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med exportrÄdets rekommendationer eller inte. Uppsatsen har gjorts genom att först studera litteratur samt artiklar om det berörda Àmnet. Teori i form av Uppsalamodellen och Pestle har beaktats. DÀrefter har intervjuer i form av frÄgestÀllning utförts via mejl av svenska företag och ExportrÄdet, detta för att se om ExportrÄdets rekommendationer stÀmmer överens med svenska företags tillvÀgagÄngssÀtt eller inte. Teorierna sÀger att relationer och kunskap Àr en viktig aspekt vid utlandsetablering, resultatet bekrÀftar dessa pÄstÄenden.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Detta arbete har utförts i samarbete med företaget Compute och fokuserar pÄ att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mÄl: (1) integrera Information Foraging Theory (IFT) och Graphical User Interface principles (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbÀttras pÄ en webbportal med bokningssystem, utifrÄn ovanstÄende teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillÀmpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillÀmpats vid prototyping. Prototyperna anvÀndes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbÀttras pÄ portalen. Prototyperna utvÀrderades och resulterade i en lista med rekommendationer.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat pÄ de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett vÀxande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett vÀxande antal rekommendationer i media och uppmÀrksamhet bland investerare.MÄnga som investerar har nÄgon gÄng oroat sig över att investera rÀtt. DÀrför kan man frÄga sig sjÀlv om de rekommendationer som vi intar frÄn affÀrstidningar och Internet har nÄgot vÀrde för investerare.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa att aktierekommendationerna frÄn Veckans AffÀrer och AffÀrsvÀrlden ger nÄgon effekt pÄ de rekommenderade företagens aktiekurser. Om det skulle visa sig att pÄverkan sker, har vi för avsikt att nÀrmare undersöka vilken av tidningarna som ger störst inverkan pÄ aktiekursen. Vidare kommer vi att undersöka utfallet pÄ tidningarnas aktierekommendationer pÄ lÀngre sikt genom att jÀmföra med AffÀrsvÀrldens generalindex pÄ 6 respektive 12 mÄnaders sikt. Metod: Undersökningen genomförs i en eventstudie med hjÀlp av marknadsmodellen. De tidningar, vars köprekommendationer studeras, Àr AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.