Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

CSR Àr en förkortning för Corporate Social responsibility och innebÀr kortfattat att företag efterstrÀvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömÀssiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jÀmförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt Àr den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anstÀllda och konsument ska vara vÀlfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat pÄ den utvÀrdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information pÄ ett samordnat sÀtt genom samtliga kommunikationskanaler kan dÀrmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar pÄ marknaden.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur genus reproduceras och framstÀlls i sju skrivna utlÄtandena som producerats pÄ familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har anvÀnts Àr diskursanalys. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ huvudteorier. Dessa Àr kritisk diskursanalys som har en stark företrÀdare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt sÀkerstÀlla relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande förÀldraförmÄga.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad högstadieelever upplever att de lÀr sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och huruvida de anser sig Àta den maten de menar Àr hÀlsosam eller ohÀlsosam. Uppsatsen utgÄr frÄn nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och resultatet jÀmförs med rÄdande rekommendationer pÄ omrÄdet.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att fÄ insikt i livsstilens betydelse för hÀlsan. Om lÀrare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor Àr det lÀttare att inspirera dem till hÀlsosamma matvanor. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 Är.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hÀlsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllning: Hur Àr innehÄllet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? FÄr personalen nÄgon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur vÀl Àr personalen införstÄdd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att anvÀnda Àr intervju- och enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen bestod av tvÄ skolor i LuleÄ kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vÄr undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en vÀl utarbetad krisplan och en sÀrskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift Àr att leda och utforma skolans krisarbete.

Under vĂ„ren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier sĂ„som fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att mĂ„nga ungdomar i kommunen upplevde det som svĂ„rt att fĂ„ ett arbete om de saknade sociala kontakter i nĂ€ringslivet. Denna problematik stĂ„r som grund för den uppsats du nu hĂ„ller i dina hĂ€nder. Uppsatsen Ă€r av utredande karaktĂ€r och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

Uppdraget gick ut pÄ att utveckla ett koncept Ät företaget Emstone ABs hydrauliskasprÀckkapslar, som i dagslÀget inte har kommit ut pÄ marknaden. Denna produktsprÀcker berg genom hydraultryck och riktad sprÀckverkan. Den ses som ett ekologiskhÄllbart alternativ till den traditionella sprÀngningen med dynamit. Eftersom dennateknik Àr sÄ pass ny finns i dagslÀget ingen konstruktion som enkelt kan transporterakapslar med en hand. Denna rapport bidrar till att redogöra för och analyserakonstruktionen av en stÀllning som lÀtt och smidigt kan transportera 6 kapslar med enhand.

Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.

Företag vÀrlden över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen Àr utformade för att uppnÄ en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pÄlitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund frÄn den repetitiva produktionen, dÀr höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte Àr beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstÀderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadslÀnder gentemot lÄgkostnadslÀnder vilket följaktligen pÄvisat att den icke repetitiva lÄgvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadslÀnder.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom pÄverkar förmÄgan att kÀnna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jÀmfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test bestÄendes av fÀrgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förÀndrades frÄn ett neutralt ansiktsuttryck till nÄgon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rÀdsla, glÀdje och ledsenhet. MÀtningarna gjordes i termer av igenkÀnningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant lÄngsammare Àn kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet.

Det hĂ€r examensarbetet behandlar viktsoptimering och omkonstruktion av en lastcontainer genom att anvĂ€nda höghĂ„llfast stĂ„l. Arbetet har utförts i LuleĂ„ Ă„t LuCoil Steel AB i samarbete med Vikströms Åkeri AB. Vikströms Åkeri AB Ă€r ett rikstĂ€ckande företag med huvudkontor pĂ„ Storheden utanför LuleĂ„ dĂ€r det Ă€ven finns en tillverkningsverkstad för lastbilscontainrar. Man har under de senaste Ă„ren i samarbete med LuCoil Steel AB börjat tillverka containrar i höghĂ„llfast stĂ„l för att kunna anvĂ€nda sig av tunnare material och göra dessa containrar lĂ€ttare Ă€n tidigare. Vikten pĂ„ containrar har stor betydelse inom transortnĂ€ringen.

MÄlet med maten i skolan Àr att den ska vara tillrÀckligt nÀringsriktig och att det ska finnas tillrÀckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas nÀringsbehov. Det Àr dÀrför viktigt att matsedeln nÀringsberÀknas och att den dÀrmed uppfyller nÀringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för TillÀmpad NÀringslÀra utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och jÀrn eleverna egentligen fÄr i sig via skollunchen i jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta pÄ om eventuella miljöfaktorer kan pÄverka hur mycket barnen Àter.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.

För oss kostekonomstudenter Àr skolmat ett aktuellt och Äterkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras nÀringsmÀssigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. OmrÄden som belyses i bakgrunden Àr barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder bestÄende av semistrukturerade intervjuer och nÀringsvÀrdesberÀkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut nÀringsmÀssigt och hur ansvariga tÀnker vid planeringen. Matsedlar för en vecka frÄn fem olika omrÄden nÀringsberÀknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive omrÄde som nÀringsberÀknas.