Vilka diskurser ger elever och lärare uttryck för i Pianoundervisning? Syftet med min uppsats är att undersöka hur Pianoelever och Pianolärare på kulturskolan och inom ett studieförbund genom språket ger uttryck för en mängd förhållningssätt och attityder. Vad sägs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa åsikter tillsammans? Jag har använt mig av fyra djupgående intervjuer och två videodokumentationer för att dels studera elevernas och lärarnas uttryckta upplevelser men också för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgångspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.

Anders Rådén: Liszt & Alkan: the virtuoso Piano study ? practice study or monstrous mutation? Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).The purpose of this essay is to analyse a selection of studies by Franz Liszt (1811-1886) and Charles- Valentin Alkan (1813-1888). Can they be definedas practice studies, or are they reshaped in such a manner, as to establish a larger form reminiscent of the concert study? First of all, typical study characteristics of this time period are determined, then such characteristics are looked for in three of either Liszt's and Alkan's studies (from Douze grandes études S137 and Douze études dans les tons mineurs Op.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast Piano, i det tionde och sista består ensemblen av Piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ?jazzigt?. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i Piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ?språk? ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic Piano. We have used Gee?s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains ?digital games? and ?non-digital instruments?. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data.

ENGLISH SUMMARYTitle:The ambiguous scorePresenting romantic Piano pieces from simplified scoresIn this essay, I have investigated if different types of simplified scores ? scores whose musical structure are clearer compared to the original ? can stimulate a more artistic interpretation as well as a more linear understanding of the piece. My analysis also investigates what kind of impact these kinds of scores have on memorization.The music is derived from the romantic Piano repertoire and the subjects are six university-level music students. Half of them were placed in a reference group, and only received the original scores, while the others also received the altered versions. I used both reduced scores where notes were removed in order to emphasize the linear structure and scores where the pitch notation was the same as in the original , but the notes were grouped differently.The result indicates that those having access to multiple versions had a positive impact on the musical interpretation.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av Pianoundervisning på kulturskolan. Vilka semiotiska resurser använder Pianolärare när de undervisar utifrån ett ergonomiskt perspektiv, och hur används resurserna? Vilka förutsättningar skapar undervisningen vad gäller att förebygga kroppsliga och mentala spänningar i Pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhållandet mellan människa och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall Pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen är ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: läraren blir en designer av undervisningen som använder olika resurser för att forma förutsättningar för lärande. Den valda metoden är filmad observation i lektionssammanhang av Pianolärare på Kulturskolan.

The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic Piano. We have used Gee?s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains ?digital games? and ?non-digital instruments?. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data.

Syftet med detta projekt är att närmare studera vilka generella tekniska problem som kan förekomma vid instudering av Dutilleux´s sonatine för flöjt och Piano, samt hur dessa kan lösas. För att få reda på vilka generella tekniska problem som kan förekomma har jag valt att föra samtal med flöjtister på proffessionell nivå och observera mina repetioner/min egen övning. Resultatdelen tar upp olika aspekter av teknisk problematik. Några exempel på detta är: Att hitta ett flöde i först satsens rytmiskakonstruktion, ha en flexibel embouchure pga. sonatinens stora register omfång samt förslag på alternativgrepp om greppkombinationen är mer komplicerad, eller förslag på alternativgrepp för att lyckas åstadkomma en bättre intonation..

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 Pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Något jag som keyboardist ofta brottas med är svårigheten att spela många olikaklaviaturinstrument och keyboardstämmor samtidigt. Jag har länge försökt hitta genvägar ochtekniska lösningar men har aldrig riktigt känt att jag behärskar det. I detta arbete så har jag gjorten djupdykning i olika tillvägagångssätt och tekniska lösningar för att spela flerstämmigakeyboardarrangemang i en livesituation. Jag försökte även att göra reviderade arrangemang därjag spelade alla keyboardstämmor på bara ett Piano, men med ambitionen att få det så liktoriginalet som möjligt Detta gjorde jag genom att skriva två låtar som jag sedan gjorde två olikaversioner av, en "multikeyboard version" och en "Piano version". Jag spelade in dom två olikaversionerna på låtarna live i studio vilket betyder att jag spelade alla keyboardstämmorsamtidigt i en tagning.Detta arbete har gett mig fler verktyg att använda i mitt musicerande och har gett mig en störreförståelse om inte bara mina egna begränsningar, utan även min utrustnings begränsningar..

Studiens syfte är att undersöka vad verksamma Pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarPianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, Pianogruppundervisning, traditioner inom Pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma Pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för Piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic Piano. We have used Gee?s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains ?digital games? and ?non-digital instruments?. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data.

In this study the reliability of dominance profiles as a method of establishing a person's learning style was tested. Eight students at Malmö Academy of Music tried three different ways to learn a short melody at the Piano. In this way, their preferred way of learning things (either visual, auditive or kinestetic) was established. Five of the students did best when they used a visual cue to learn a melody, and the remaining three did best when auditive cues were used. All but one of the students had the worst result in the kinestetic trial.