AimThe aim of this study is to examine students' previous experiences of stay in the nature and their experiences of nature in the context of teaching situations in friluftsliv at GIH. It also aims to elucidate how the teaching of friluftsliv at GIH affects their former interpretation about nature. The questions of the study are: What past experiences of stay in the nature elucidate GIH-students? Have the students approach to nature changed according to the education? If yes ? how? What affects students' perception of nature? MethodTo answer the questions, a quantitative approach (questionnaire survey) and qualitative methods (interview study) was used. The qualitative method is based on Phenomenology and hermeneutics.

The purpose of this essay is to discuss relationality in G.W Leibnizs Monadologie (1714). In general terms this essay analyzes the notion of individuation in relation to the concept of monads. The analysis proposes a question regarding the body in this individuation, and what consequences follows for the understanding of the relation between the single individual and other individuals. It will be shown that the irreducibility of having a body transcendens something like ownness, subjectivity, personality and individuation, and this is explained through the pre-established harmony between the monads ? where the plurality of monads is detected before the monads singularity. To widen this investigation of relationality between the monads, I will turn to Edmund Husserls phenomenological operation for solving the egological problem of solipsism in Cartesian Meditations (1929). In his meditations, Husserl uses the monad as a self-conscious ego with peculiar ownness.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

This essay examines the speaking subject in Katarina Frostenson?s poetry through a phenomenological perspective. The study is focused on how the subject appears, the relation between the subject?s inner world and the outside world, and the relation between the speaking subject and language. The purpose of the study is to expand the understanding of questions regarding the subject in Frostenson?s poetry by using a phenomenological approach ? a perspective that is missing in previous studies.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

The purpose of this essay is to find out what experiences three preschool teachers, two preschool directors and a social worker (BSc) from the social service have of reporting suspicion of child abuse done by preschools. What perceptions do these individuals have of each other, what experiences do they have regarding cooperation and how do they perceive their responsibilities regarding filing reports on suspicion of child abuse? This investigation is based on qualitative interviews with open ended questions on the basis of an interview guide. The theoretical approach of the essay lies in the Phenomenology philosophy, which revolves around the individual?s experiences and perceptions of a phenomenon.

Många missbrukare blir nyktra efter att ha varit på behandling och/eller självhjälpsrörelsemöten, såsom AA, där de arbetar utifrån riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förståelsen av programmet kan ses som ett livslångt lärande. Tidigare forskning har inte fokuserat på detta samband mellan lärande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts där fem nyktra beroende har berättat sin livshistoria och väg till en lång nykterhet. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter är fundamentala för nykterhet, såsom villighet, kapitulation och öppenhet för förändring.

Studiens huvudsyfte är att utforska HVB-personalens känslomässiga påfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien är baserad på fenomenologisk ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som både givande och krävande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men även språk- och kulturkompetens betonas.

Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Encounters between students and religious believers is common in the subject of Religious Education in Swedish schools. For pedagogical reasons teachers arranging these encounters hoping that exciting things will happen. But which qualities and experiences arise out of these encounters?In this study representatives of eight different religious communities are interviewed who regularly receive pupils coming to their respective communities. The proposed theoretical framework is related to Phenomenology and Hermeneutics and the methodological approach is interpretive.

The progress of chronic disorders such as heart failure and chronic obstructive pulmonary disease affects various aspects of life. They have an deep impact on patients´experience of health and wellbeing and their functional qualities and quality of life. Several studies have in an extensive way described heart failure and chronic obstructive pulmonary disease in its own domain but few qualitative studies consider coexistence of the disorders from a caring science perspective. The aim was to describe the meaning of living with heart failure and chronic obstructive pulmonary disease from a lifeworld perspective. With a phenomenological and reflecting lifeworld approach it´s possible to describe eight patients daily experiences of living with severe and chronic disorders from their own narratives.

Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Research shows that supportive conversations with elderly who are living in nursing homes isrequested among care personnel, this to satisfy both older people's mental health and socialhealth. The care personnel try to offer the elderly supportive conversation to the extent theyare able to, but they are experiencing obstacles in terms of shortage of time, ignorance and aperceived ambiguity in their profession. The purpose of present study is to describe andanalyze the phenomenon of supportive conversation with elderly living in nursing homes,based on care personnel?s perspective. The study is based on qualitative interviews with thecare personnel working in special housing.