Uppsatsen grundar sig på mina funderingar kring ämnesplanens syfte för ämnet latin med allmänspråkkunskap och hur det kan nås, speciellt med avseende på vad elever måste lära sig för attkunna sägas ha nått kursplanens mål att ?kunna förstå texter på latin?. För att få ökad klarhet idetta har jag genomfört studiebesök på ett antal gymnasieskolor, där har jag observerat lektioneroch intervjuat lärare. Jag fann att flertalet lärare som ett led i ordinarie kursplanering arbetar medgrammatik enligt vedertaget mönster och traditionell grammatisk terminologi och att flera lärarelåter eleverna möta såväl lärobokstexter som originaltexter i form av exempelvis klassisk poesieller bibellatin. Valet av litteratur och metodik som används förefaller mig vara adekvata för attnå det språkliga kursmålet med tanke på den tid som står till buds på A- och B-kurs..

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften.

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Synen på grammatik har förändrats mycket över tid och debatteras än idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av språkundervisning har vi valt att med hjälp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i två nyutkomna läromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och ställa dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andraspråkslärande pekar på. Några viktiga faktorer som nämns i forskning och styrdokument kring språkinlärning innefattar kommunikativa mål, elevers behov och förutsättningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt när det gäller språkinlärning, i synnerhet av grammatikmoment..

Syftet med vårt arbete var att klarlägga om elevers språkliga förmåga kan utvecklas vad gäller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lärande inom problemområdet. Vi genomförde vår undersökning i en årskurs nio i Luleå kommun. Vi använde oss av två mättillfällen. Samma skriftliga test användes vid båda tillfällena. Material som användes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlärningsstil och behov av träning.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Specialarbete inom lärarprogrammet, 15 hpSvenska språket, LSV410Ht 2011Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ?svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning?.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.

Denna uppsats består av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielärares grammatikundervisning. Eleverna som ingår i studien går samtliga sista terminen i årskurs nio. Studien är grundad på ett grammatiktest som sjuttiosju elever från tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkätundersökning där tio lärare som undervisar i svenska på högstadiet har svarat på frågor kring sin grammatikundervisning. Grammatiktesten har rättats, analyserats och kategoriserats utifrån de svar som givits och enkätsvaren har analyserats i förhållande till elevernas testresultat. Studien visar på likheter mellan respondenternas åsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgångspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

???This research traces the trajectory of those methods of teaching grammar that five different teachers in Swedish from Stockholm municipality use in their practice. ?Their both constructive and negative attitudes towards grammar were in fokus when looking after the connection between their own experience of learning/teaching native language grammar and the methods that they are actually using in their own classes. I was trying to gain knowledge and achieve the purpose of this research by means of a qualitativ method.

Denna studie baserar sig på det faktum att Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slår fast att skolan i allmänhet och de utbildade lärarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrån sina förutsättningar och behov få vidareutvecklas i sitt lärande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien består i att beskriva lärare och elevers motivation vad gäller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förståelse för relationer däremellan. Studien innefattar både en enkät-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, där fyra gymnasielärare i tyska tillfrågats. Lärarenkäten har utförts och analyserats med hjälp av metoden self report.

Det har gjorts många studier kring barns språkproduktion medan kunskaperna om hur och när förståelsen utvecklas är mindre. Forskare är eniga om att förståelsen i stort föregår produktionen även om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förståelse för dem. Att testa språkförståelse är svårt då barnet behöver utföra någon form av handling för att visa vad det förstår. Syftet med denna studie är att jämföra två grammatiska förståelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmässigt och dels innehållsmässigt. Sjuttiosex fyraåriga barn, enspråkiga med svenska som förstaspråk och flerspråkiga, testades med båda testen.

Det var under 1700-talet som genombrottet för kokböcker i Sverige kom. Under den här tiden skrevs det fortfarande kokböcker för överklassen, men allt mer började det komma kokböcker som hade en handboksliknande utformning med anvisningar för både mat och olika delar av hushållsarbetet. Under 1700-talet förekom det i kokböcker tre verbformer, imperativ, s-passiv och aktiv presens. Dock hade s-passivt tagit överhanden mot slutet av 1700-talet och detta sätt att skriva recept gällde fram till cirka 1900-talet, då det sker en återgång till att använda imperativ i receptskrivningen.Idag är intresset för mat och måltidslitteratur stort i Sverige och övriga världen. Varje dag säljs det nästan 1,5 miljoner böcker om detta ämne runt om i världen.