Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka några pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillämpas. För att utveckla undervisningen är det viktigt att utvärdera och kvalitets- säkra arbetet varför även forskning bör tas i beaktning så de teoretiska utgångs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort består dels av öppna enkätfrågor till de sex medverkande svensklärarna (av vilka flertalet även undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som går i årskurs nio. Anledningen till att informanterna består av elever i årskurs nio är att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvärdig syn på vad grammatik är.

Vårt examensarbete belyser den svenska grammatiken i grundskolan. Viktiga utgångspunkter är grammatiken i skolan och grammatikens historia. Syftet med vår undersökning var att se vad högstadieelever har för attityd till grammatik. Vi har gjort en enkätundersökning med 42 elever, varav 21 var pojkar och 21 var flickor, 10 intervjuer. Det redovisas i tabeller och diagram.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan å ena sidan lärares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt å andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklärare fick därför svara på en enkät som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lärare och elever är överens om att grammatik är viktigt att lära sig, huvudsakligen därför att det förbättrar den studerandes skriftliga och muntliga språkförmåga. Merparten av lärarna tror att deras elever tycker att grammatik är både tråkigt och svårt på grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och väljer därför att undervisa på ett annorlunda vis. Men många av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlärningsprocess om grammatiken inte lärs ut på ett mera traditionellt sätt.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd.

En undersökning, med utgångspunkt i talspråksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..

Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning.

Abstract The purpose of this study is to examine how teachers in primary school reason about and problematize the phenomenon of concentration difficulties. I want to know what the teachers think characterizes concentration difficulties, the situations in which difficulties creates the most problems, and whether the teachers think that these difficulties solely depend on external factors. To examine this, I chose to do interviews with three teachers in years four to six. I have completed parts of my work with my colleague Elin Preisz. We have used the same purpose and issues in our studies, although Elin has interviewed teachers in preschool. With this we want to be able to compare the reasoning between teachers at different stages in school. The results of my study shows that the interviewees think that it is hard to describe what characterizes the problems in concentration difficulties because the problems is very individual.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur grammatikundervisningen kan se ut i årskurserna 2 och 5. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur lärarna tolkar styrdokumenten och varför de anser att eleverna ska lära sig grammatik. Vi har genom metoderna kvalitativ intervju och observation genomfört vår empiriska undersökning. Sammanlagt hade vi åtta informanter varav fyra lärare undervisade i åk 2, övriga fyra i åk 5. Vi har valt att dela in informanterna efter funktionaliserad, polariserad och formaliserad syn på grammatikundervisning. Resultatet visar att fyra av informanterna som hade en polariserad syn på grammatikundervisningen, två hade en funktionaliserad syn, medan två informanter hade en formaliserad syn.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning. .

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på vilken inställning lärare och elever har till svensk grammatik, samt om det behöver ske en förändring i lärarnas sätt att undervisa i momentet. Vi gjorde enkätundersökningar bland totalt 108 elever i grundskolans år 6 och 9 och gymnasieskolans år 3. Vidare genomfördes elev- och lärarintervjuer. De resultat som framkom bland eleverna visade att en majoritet av dem upplevde grammatiken som svår och jobbig och att de ville ha en förändring till stånd beträffande undervisningen. Däremot kunde de inte direkt ge några konkreta förslag på hur undervisningen skulle kunna förändras.