Grammatikundervisning; tradition eller nytta? - en studie av gymnasiepedagogers förhållningssätt
Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag.
Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet. Ur vår undersökning framkommer det även att kunskaper om de grammatiska begreppen inte är lika viktigt som att elever med svenska som modersmål kan använda den svenska grammatiken rätt, vilket våra respondenter hävdar att eleverna kan.
Det råder inte någon homogen syn bland våra respondenter om grammatikundervisning finns med i kursplanen för Svenska A, medan majoriteten inte anser grammatik vara en del av kursen Svenska B. Några respondenter gör dock nedslag vid behov i grammatik i kursen SvB. Vår uppfattning är att ?grammatik? implicit finns nämnt i SvA, vilket även Boström och Josefsson (2006) hävdar, medan vi inte kan finna det i SvB.