Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer på en stor vilja till Personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten.

Bakgrund:Beröring är en viktig del i omvårdnaden som sjuksköterskan tillämpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan därmed tillämpas i syfte att lugna patienter med ångestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med ångest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt tillämpades. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vårdats på IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Denna studie berör samspelet mellan lärare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att få reda på om det förekommer några skillnader i det vi, som blivande lärare, föreställer oss är en givande och lärande relation och det eleverna själva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av åtta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lärare. Vi har frågat dem hur de upplever att den sociala relationen är och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

SammanfattningVid psykisk ohälsa är ångest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen någon gång under livet av ett ångestsyndrom. Förekomst av obehandladångestsjukdom innebär såväl ett Personligt lidande och ett hot mot den allmänna folkhälsan ochsamhällsekonomin. Behandling av ångestsjukdomar består av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvårdnaden av människor med ångestsjukdom.Relationen mellan vårdare och patienten utgör en betydelsefull del i vårdandet, och är enförutsättning för en fungerande vårdprocess. Denna projektplan utgår ifrån Tidalmodellen somomvårdnadsteoretisk referensram där vårdrelationen och patientens egna inneboende resurser ärcentrala.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem.

Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med Personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, Personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Uppsatsen har som mål att se hur läsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som ämne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrån frågorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka är i sådana fall dessa hot och vilka är aktörerna bakom hoten? samt Hur framställs hoten och hur har hoten och framställningen förändrats från Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som säger att livet som levs är ohållbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.