Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och Personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen.

Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sångutveckling och förhållande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lärare. Jag själv har genomfört två improvisationsövningar under fyra tillfällen med tillhörande reflektion med eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lärarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osäkerhet och rädsla över att göra fel. Begreppen som låta fult och fel blir ett retoriskt problem då det ofta inte är klart för eleven vad begreppet innebär och då ett hinder i utvecklingen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ två, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska Personligt lidande och samhällets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner är effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?Hälsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervärden? är ett pågående projekt, som är inriktat på att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

SAMMANFATTNINGBakgrundSjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år.SyfteSyftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård.MetodEn kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader.

Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda brukskvaliteter för systemet där Personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

Ortopedingenjören har rätt till legitimation sedan 1 april 2006. Hur ortopedingenjören upplever denna förändring av yrkets förutsättningar och hur de ser på den egna yrkesprofessionen saknas det i dagsläget kunskap om.Syftet med studien var att identifiera och karakterisera ortopedingenjörens yrkesparadigm, det vill säga ortopedingenjörers syn på sin profession och sitt yrkesutövande. Syftet var vidare att ställa ovanstående begrepp i relation till före och efter legitimering.Denna studie utfördes med en kvalitativ metod. Fyra fokusgrupper som bestod av fyra till sex legitimerade ortopedingenjörer i varje grupp intervjuades med Nominalgruppteknik (NGT). Genom kvalitativ innehållsanalys identifierades 19 kategorier som sammanfördes i sex teman.

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats.