Sök:

Sökresultat:

711 Uppsatser om Personligt varumärke - Sida 24 av 48

TonÄrskillars omtanke : Hemarbete som vÀrdesymbol

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Tja kompis, ska vi spela?: lÀrare- elevrelationens inverkan
pÄ den musikaliska utvecklingen sett ur elevens perspektiv

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Patienters upplevelser av sjuksköterskors kommunikativa fÀrdigheter, i bemötandet

Ett bra bemötande ingÄr i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta fÄr patientnÀmnder Ärligen in anmÀlningar angÄende problem gÀllande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del bestÄr av kommunikation, krÀvs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa fÀrdigheter för att kunna bemöta patienter pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa fÀrdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, dÀr 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, dÄ de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som Àkta.

Kampen för sjÀlsfrid : Stöd i Ängesthantering ur ett patientperspektiv

SammanfattningVid psykisk ohÀlsa Àr Ängest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen nÄgon gÄng under livet av ett Ängestsyndrom. Förekomst av obehandladÄngestsjukdom innebÀr sÄvÀl ett personligt lidande och ett hot mot den allmÀnna folkhÀlsan ochsamhÀllsekonomin. Behandling av Ängestsjukdomar bestÄr av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvÄrdnaden av mÀnniskor med Ängestsjukdom.Relationen mellan vÄrdare och patienten utgör en betydelsefull del i vÄrdandet, och Àr enförutsÀttning för en fungerande vÄrdprocess. Denna projektplan utgÄr ifrÄn Tidalmodellen somomvÄrdnadsteoretisk referensram dÀr vÄrdrelationen och patientens egna inneboende resurser Àrcentrala.

Debriefing och avlastningssamtal ur intensivvÄrdssjuksköterskans perspektiv

Bakgrund: Arbetet pÄ en intensivvÄrdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvÄrdssjuksköterskan förvÀntas utöver sin kunskap inom medicin och omvÄrdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstÄ i samband med kritiska tillstÄnd.Debriefing och avlastande samtal Àr bÄda verktyg för att bearbeta kÀnslor dÄ en svÄr situation intrÀffat. Syfte: Att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser om vad som pÄverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvÄrssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes pÄ tre olika intensivvÄrdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Mat under MÄltidsprojektets inverkan pÄ kunskap, attityder och rutiner hos personal pÄ vÄrd- och omsorgsboenden : Implementering av nutritionsriktlinjer i vÄrd- och omsorgen av Àldre

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Rockbrudar : - en intervjustudie

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvÀndande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvÀndande frÀmst hÄller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen Àr kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren anvÀnds teoretiska perspektiv som utgÄr frÄn tre teman gÀllande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras ocksÄ en mÀngd tidigare forskning för att ge en bred bild av Àmnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrÄn landsorten och de Àr uppvÀxta i hem som Àr prÀglade av en stark arbetarkultur. Det Àr ocksÄ i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gÄngen genom en manlig familjemedlem.

Erfarenhet leder till medvetenhet: Identifiering av företagsledare med erfarenhet av opportunistiskt beteende

Opportunism och opportunistiska beteenden framstÀlls som negativa beteenden som Àr svÄra att identifiera. Det leder till risk och osÀkerhet i relationer samt transaktioner. OsÀkra förutsÀttningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism Àr medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Att ta ansvar i skolan En studie av nÄgra elevers uppfattningar kring begreppet ansvar

Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Mentorskap i gymnasieskolan - en kvalitativ studie av mentorskapet pÄ en skola i Blekinge

Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

Elevdemokrati: en symbios av kunskap, erfarenhet och deltagande - En fallstudie av elevdemokrati pÄ riktigt

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever pÄ en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. ProblemstÀllningen lyder ?hur uppfattar eleverna pÄ Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen bestÄr av en fallstudie dÀr kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar vÀl, men att skolans informationshantering kan förbÀttras, bÄde för att eleverna ska vara informerade om vad som pÄgÄr och för att fÄ fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Attityd Àr en liten sak som gör stor skillnad : Sjuksköterskors attityder gentemot vuxna patienter med fetma

Uppsatsen har som mÄl att se hur lÀsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ekokritiska perspektiv. Som Àmne valdes hot mot planeten och det undersökta materialet var fyra av Vonneguts böcker: Player Piano (1954), Breakfast of Champions (1973), Slapstick (1976) samt A Man without a Country (2005). Böckerna undersöktes utifrÄn frÄgorna: Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka Àr i sÄdana fall dessa hot och vilka Àr aktörerna bakom hoten? samt Hur framstÀlls hoten och hur har hoten och framstÀllningen förÀndrats frÄn Vonneguts debut till hans avslutande roman? Undersökningen visade att det genom hela Vonneguts författarskap har funnits ett tema som sÀger att livet som levs Àr ohÄllbart. Det tar sig form i olika hotbilder mot planeten.

Specialpedagogens yrkesroll : i relation till examensbeskrivningens intentioner

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.

ÄR DU SJÄLVSTÄNDIG? : En kvantitativ innehĂ„llsanalys av personliga egenskaper i platsannonser

Inledning och bakgrund: Klimatet pÄ arbetsmarknaden Àr hÄrt i dag pÄ grund av en rÄdande lÄgkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumÀrke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och dÀrmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumÀrke samt göra en jÀmförelse av resultatet mellan olika yrkesomrÄden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ ett urval platsannonser frÄn Arbetsförmedlingens hemsida för att fÄ fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemÄl.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemÄlen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumÀrke ska innehÄlla Àr att personen kan visa sig sjÀlvstÀndig och sjÀlvgÄende. Beroende pÄ yrkesomrÄde finns det sedan olika önskemÄl hos arbetsgivarna. Det nÀst vanligaste önskemÄlet hos arbetsgivare totalt sett Àr att personen kan uppvisa att denne Àr en lagspelare och besitter en god samarbetsförmÄga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Fysisk aktivitet efter skoltid : En studie pĂ„ Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare

Att fysisk aktivitet har en mĂ€ngd positiva effekter pĂ„ mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lmĂ„ende Ă€r vĂ€l kĂ€nt i dagens samhĂ€lle. För barns utvecklingsprocess, bĂ„de motoriskt, socialt och personligt Ă€r det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkĂ€ter dĂ€r 382st elever medverkade under lektionstid under vĂ„rterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansĂ„g att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->