Sök:

Sökresultat:

710 Uppsatser om Personligt varumärke - Sida 23 av 48

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? EN LITTERATURSTUDIE

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och Àr idag en del av det sociala livet. UpptÀckande och intervention vid alkoholproblem Àr viktigt bÄde för individen och samhÀllet. Dock Àr Àmnet alkohol personligt och kan anses vara ett kÀnsligt Àmne att prata om inte bara för patienten men Àven för vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om lÀkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns nÄgot som hindrade de frÄn att engagera sig i upptÀckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa.

Sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning : en litteraturstudie

En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen Àr att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjÀlper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlÀttar transitionen frÄn student till sjuksköterska. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara handledare Ät sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att kÀnna tillhörighet till sin roll: Att hjÀlpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svÄrigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver fÄ tillrÀckligt med stöd och förberedelse för sin roll som handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda handledare Ät sina studenter.

Biologiintresset hos elever i högstadiet : Kan delaktighet, intresse och en varierad undervisning leda till högre motivation?

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I smÀrtans spÄr

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

MÀssan - en fossil eller framtidens mötesplats?

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera samt analysera karaktÀrsdrag, trender och potentiell utveckling för mÀssan som verktyg för relationsbyggande B2B. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats med deduktiva inslag. Detta dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet snarare Àn att se till det bredare perspektivet. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sex intervjuer med personer som arbetar med att marknadsföra sitt företag pÄ mÀssor. Tre intervjuer genomfördes personligen, tvÄ via videokonferens och en via telefon.

HÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa- En kvalitativ undersökning om lÀrares syn pÄ hÀlsa.

HÀlsa Àr ett begrepp som har avsaknad av en bestÀmd definition. Det finns flertalet erkÀnda definitioner sÄsom WHO:s men det finns Àven de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hÀlsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens vÀrld, Àn dock menar flera personer att om hÀlsa enbart skall ses som god utifrÄn den fysiska aktiviteten sÄ blir begreppet hÀlsa inte sÀrskilt innehÄllsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning sÄ Àr hÀlsa ett personligt och svÄrdefinierat begrepp, vilket de sex lÀrare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekrÀftade.

Tror man pÄ Troman?

Titel:Tror man pÄ Troman? - Kommunikation, relation och förtroende mellan kund och företag.Författare:Amanda Bengtsson och Liza OlssonUppdragsgivare:Troman ABKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier kommunikationTermin:Höstterminen 2010Handledare:Marie GrusellSidantal:37 sidor, 13368 ord.Syfte:Att ta reda pÄ hur kommunikationen mellan kunderna och Troman pÄverkar förtroendeskapandetMetod:Kvantitativ webbenkÀt och kvalitativ samtalsintervjuMaterial:WebbenkÀt med 65 svarande av totalt 150 kunder samt en samtalsintervju med Tromans VD.Huvudresultat:Resultatet visade att kunderna har förtroende för Troman. Undersökningen visade först och frÀmstatt kunderna kommunicerade helst via telefon och mejl, framförallt om support och endast nÄgon gÄng per Är eller en till flera gÄnger i halvÄret. Kunderna upplever Troman som ett öppet och inbjudande företag som lyssnar pÄ dem. Detta Àr alla faktorer som pÄverkar förtroendeskapandet i relationen.Troman sjÀlva hade gÀrna kommunicerat lite oftare med sina kunder, Àven om inte kunderna mÄste vara de som tar kontakt.

Den allvarsamma leken : Ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Att ta ansvar i matematik A - En studie rörande elevers och lÀrares syn pÄ ansvar

I detta examensarbete har vi försökt ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ sitt ansvar att nÄ upp tillkunskapsmÄlen i matematik. Vi studerar Àven vilken betydelse och effekt mÄlen har pÄ eleveroch lÀrare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkÀtundersökning har vi försökt tareda pÄ hur lÀrare och elever ser pÄ sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar Àr det av stor vikt att man kÀnner att det man gör harnÄgon betydelse. Med andra ord mÄste eleverna förstÄ att det Àr för de sjÀlva de lÀr sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till nÄgon annan och istÀlletunderkuva sig auktoritÀra bestÀmmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillÀgnatoss.De resultat vi kom fram till pekar pÄ att eleverna Àr medvetna om att de har ett stort ansvarvilket Àven lÀrarna hÄller med om, men att vissa elever vÀljer att inte ta detta ansvar.Det finns mÄnga svÄrigheter med att ta ansvar i Àmnet matematik och för att underlÀtta eleversansvarstagande sÄ har lÀraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar Àven pÄ stora brister nÀr det gÀller förklaringen och förstÄelsen av denationella mÄlen. MÄlen verkar inte idag som det Àr tÀnkt att de ska göra.

Personligt betalningsansvar för bolagsföretrÀdare

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Jag vill bli kÀndis! : En intervjustudie om etablerade sÄngares syn pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som krÀvs för att bli etablerad sÄngare

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Urbana enbostadhus och inkluderande byggande : Om planering av varierade stadsrum och möjligheterna för privatpersoner och smÄ aktörer att delta i ett marknadsstyrt bostadsbyggande

Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.

Hur personer med Ängest upplever taktil massage som behandlingsmetod

Bakgrund:Beröring Àr en viktig del i omvÄrdnaden som sjuksköterskan tillÀmpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan dÀrmed tillÀmpas i syfte att lugna patienter med Ängestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med Ängest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades. Studien baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Livskvalitet efter intensivvÄrd : Upplevelser ur patientens perspektiv, en deskriptiv litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vÄrdats pÄ IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten pÄ de ingÄende artiklarna utifrÄn den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier.

TonÄrskillars omtanke : Hemarbete som vÀrdesymbol

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->