Sök:

Sökresultat:

699 Uppsatser om Personligt möte - Sida 33 av 47

Hur vÀrderar revisionsbyrÄer varumÀrken? : En jÀmförelse mellan fyra byrÄer.

Bakgrund och problem: PÄ senare tid har företag insett att varumÀrket utgör en stor del av företagets vÀrde. Flera olika metoder för varumÀrkesvÀrdering har tagits fram av teoretiker men Ànnu har ingen metod kunnat utses som en generellt fungerande modell för varumÀrkesvÀrdering i praktiken. Detta dÄ problematik har uppstÄtt nÀr det gÀller sjÀlva vÀrderingen av varumÀrket. Problemet Àr att en riktigt tillförlitlig och likvÀrdig vÀrdering inte kan uppnÄs. Syfte: Syftet med uppsatsen var att fÄ kunskap om hur revisionsbyrÄer vÀrderar varumÀrken utifrÄn ett redovisningsperspektiv.

Rekryteringsprocessen : - med fokus pÄ det personliga brevet

Problemet idag Àr att det ofta Àr mÄnga sökande till varje ledig tjÀnst som utannonseras. För att fÄ komma pÄ anstÀllningsintervju och presentera sig krÀvs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda pÄ om det personliga brevet har nÄgon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjÀlp av följande fem frÄgestÀllningar: hur gÄr rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna nÄr företaget, vad sker frÄn det att ansökan nÄr företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. FrÄgestÀllningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sÀtta in det personliga brevet i sitt sammanhang och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av dess betydelse.

Hur klustrar sig butiker i olika handelsomrÄden

VÄr uppsats grundar sig pÄ hur branscher och butiker sametablerar sig pÄ en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig Àr att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsomrÄdet, vilket ger fler spontanbesök och dÀrmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen Àr vad som menas med klustring.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig pÄ en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer Àn andra. Kan man se om klustringen skiljer sig pÄ nÄgot sÀtt geografisk inom en handelstad. Avsikten Àr att skapa ett underlag för befintliga och nya handelomrÄde för att öka handelsomrÄdets attraktivitet för konsumenterna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har besökt alla Skövdes butiker och stÀllt ett antal frÄgor till butikscheferna.

Patienters upplevelser pÄ akutmottagningen

Till en akutmottagning söker sig mÀnniskor med akut sjukdom eller skada. Det Àr pÄ en akutmottagning som mÄnga mÀnniskor fÄr den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillstÄndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som Àr behovsbaserat och innebÀr att de svÄrast sjuka eller skadade gÄr först. Sjuksköterskans uppgift pÄ akutmottagningen Àr att ansvara för ett korrekt omhÀndertagande av patienterna.Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser pÄ en akutmottagning.Den systematiska litteraturstudien Àr uppbyggd pÄ tretton vetenskapliga artiklar.

SprÄklig identitet och klassbakgrund- syns det i elevtexter? : -En studie av pedagogers uppfattningar om statusmarkörer i elevtexter

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser pÄ skriftsprÄket som social markör. I vÄr bakgrundsbeskrivning utgÄr vi frÄn Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhÀllsklasser frÀmst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för mÀnniskors fortsatta livschanser och tillgÄng/begrÀnsningar av maktpositioner i samhÀllet. Vi belyser Àven Bernsteins resonemang, kring sprÄkkoder kopplat till social klass, vilka han benÀmner som utvecklad respektive begrÀnsad kod. Barns sprÄk och uppvÀxtmiljö Àr de faktorer som Àr bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang.

?Palla göra nÄgot svÄrt? : En undersökning av elevers resonemang vid valet av skrivuppgift pÄ nationella provet i Svenska B

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Psykoterapeuters erfarenheter av drömgruppsarbete : en intervjustudie

Denna studie kommer sig av författarens nyfikenhet pÄ hur drömgrupper med Ullmans metod kan vara till anvÀndning för psykoterapeuter för personlig del samt hur det kan vara till hjÀlp att anvÀnda drömmar i den psykoterapeutiska processen i klientarbetet.Det finns mycket skrivet om drömmar och hur drömmar kan tolkas, men hur man kan fÄ en praktisk trÀning och egna erfarenheter till detta har varit svÄrare att hitta litteratur kring. Det har visat sig att det Àr relativt sÀllsynt att drömmar anvÀnds. MÄnga gÄnger pÄ grund av att psykoterapeuterna inte sjÀlva har erfarenheter att utforska drömmen. Syftet med studien var att ta reda pÄ vad drömgruppsarbetet betytt för tre erfarna psykoterapeuter pÄ ett personligt och ett professionellt plan.Den metod som valdes var kvalitativ metod dÀr författaren intervjuat tre psykoterapeuter om deras erfarenheter av drömgruppsarbete och vad de uppfattat att det inneburit för dem. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Av analysen framkommer att alla tre anvÀnts sig av drömmar kontinuerligt. De upplevde att de genom drömgruppsarbetet fÄtt en metod att pÄ ett strukturerat sÀtt intressera sig för klienters drömmar.

Projektet Alfaskolan

Jag har till syfte att genom mitt arbete fĂ„ kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att anvĂ€nda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhĂ„ller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har Ă€ven valt att studera hur Alfaskolan förhĂ„ller sig gentemot integrering respektive sĂ€rskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bĂ€sta i vilket Alfaskolan Ă€r ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv pĂ„ specialpedagogik.

?TvÄ sidor för Angered och en liten spalt?

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

UtvÀrdering av fritidshemmet : Fritidspedagogers syn pÄ förÀldraenkÀter

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

Patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation (implanterbar defibrillator)

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD berÀknas vara omkring 1400-2000 patienter/Är. DÄ behandlingen ges pÄ indikationen risk för livshotande hjÀrtrytmrubbning, Àr kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förstÄelse och kunskap för att uppleva hÀlsa och livskvalitet. Det mellanmÀnskliga mötet Àr centralt för att ge information till patienten.

Sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid lÄngvarig lÀndryggssmÀrta och evidensbaserat arbete inom primÀrvÄrden : En enkÀtstudie

Sjukgymnaster möter ofta patienter med lÀndryggssmÀrta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas nÄgon gÄng i livet, varav 30 % riskerar att utveckla lÄngvariga lÀndryggsbesvÀr. Detta innebÀr personligt lidande och en omfattande kostnad för samhÀllet. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder anvÀnds vid dessa tillstÄnd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemÄl för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket Àr ett aktuellt Àmne inom primÀrvÄrden för att sÀkerstÀlla kvalitet och konkurrenskraft.

Gamla bilder, nya identiteter : En queerteoretisk analys av samtida tolkningar och anvÀndningar av bilder, berÀttelser och förestÀllningar om fornskandinavisk religion

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utstrÀckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos mÀnniskor för vilka fornskandinavisk religion Àr personligt betydelsefull, men som tolkar och anvÀnder sig av den pÄ ett subversivt sÀtt. Undersökningen bygger pÄ organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljÀmna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fÀlt jag sjÀlv tillhör, och i studien betraktar jag dÀrför mig sjÀlv inte bara som samtalsledare, utan Àven samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremÄl för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv Àr queerteoretiskt, och i fokus i studien stÄr de sÀtt pÄ vilka bilder, berÀttelser och förestÀllningar om fornskandinavisk religion anvÀnds som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som prÀglad av mÄngfald och jÀmlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk vÀrldsbild.

Hur viktiga Àr betygen?: undersökning av elever i Ärskurs 8 i PiteÄ

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försÀmrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att nÀr kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap pÄ lokal nivÄ skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvÀrdig, men sÄ Àr det inte idag. Det finns Àven kopplingar till att prestationerna och förÀldrars socioekonomiska status pÄverkar resultaten. Men Àven tiden förÀldrarna har med barnen har minskat, mycket pÄ grund av att bÄda förÀldrarna arbetar idag.

Strategier och möjligheter : en studie av nÄgra gymnasieelevers tankar om framtiden.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->