Sök:

Sökresultat:

699 Uppsatser om Personligt möte - Sida 3 av 47

Personligt uttryck : En fenomenografisk studie om bas- och sÄnglÀrares uppfattningar kring begreppet personligt uttryck

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Personliga idrottsvarumÀrken : mer Àn en idrottsstjÀrna

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att kartlÀgga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumÀrke Àr och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig sjÀlv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke. Studiens frÄgestÀllningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller Àr den bestÄende?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig sjÀlv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumÀrke?MetodVi anvÀnde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartlÀggande och beskrivande. VÄrt urval var strategiskt, dÀr vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter frÄn fem delgrupper.ResultatResultatet visade pÄ att identiteten kan konstrueras i den bemÀrkelsen att idrottaren genom strategisk planering tÀnker pÄ hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, Àn i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

Att gÄ frÄn okÀnd till uppmÀrksammad artist i Sverige : - en fallstudie av projekt Talangcoaching

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nÄ ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det Àr sÄledes lÀttare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att nÄgon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera fÀrre risker med nya artister. DÀrmed behöver okÀnda artister pÄ egen hand ta sig till en uppmÀrksammad nivÄ. ForskningsfrÄga:Vad krÀvs idag av en artist för att uppmÀrksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur projekt Talangcoaching pÄ bÀsta sÀtt ska coacha sina Talanger sÄ att de uppmÀrksammas av publik, bransch och media i Sverige.

Det personliga varumÀrket : Ett medel för att Äterta makten över sig sjÀlv.

 SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

Case Managements spridning i kommunala organisationer : En organisatorisk förÀndring inom socialt arbete

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion.

Det personliga bemötandets betydelse för tjÀnstekvaliteten:
en fallstudie av fastighetsmÀklarbranschen

Syftet med denna uppsats Ă€r att belysa hur fastighetsmĂ€klare, genom sitt personliga bemötande, kan pĂ„verka tjĂ€nstekvaliteten. Uppsatsen belyser hur fastighetsmĂ€klare ser pĂ„ sambandet mellan personligt bemötande och upplevd tjĂ€nstekvalitet och hur de arbetar med det personliga bemötandet för att leverera en tjĂ€nst med hög kvalitet. Eftersom begreppet kvalitet vidare kan definieras pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt beskriver Ă€ven uppsatsen hur fastighetsmĂ€klare vĂ€ljer att definiera begreppet. Vi har gjort tre fallstudier pĂ„ MĂ€klarBYRÅN, HSB MĂ€klarna samt Svensk Fastighetsförmedling. Undersökningarna har resulterat i ett pĂ„visat samband mellan den kundupplevda tjĂ€nstekvaliteten och det personliga bemötandet.

Motivation till ansvarstagande

Denna rapport undersöker hur man kan motivera yrkesarbetare inom mark och anlÀggningsarbeten att ta mer personligt ansvar inom arbetslivet. Vilka Àr för- och nackdelarna med att ta pÄ sig ansvar i arbetet? PÄ vilket sÀtt kan man frÀmja viljan till att anstÀllda tar mer personligt ansvar i arbetet? Rapporten undersöker Àven vad som motiverar yrkesarbetare inom mark och anlÀggning till att göra ett bra jobb i deras nuvarande arbete, samt vad de saknar för att motivationen skulle vara högre. UtifrÄn teorier kring arbetsmotivation och intervjuer, samt av ett eget framstÀllt frÄgeformulÀr dÀr 30 yrkesarbetare deltog, kunde jag sammanstÀlla vissa resultat. De viktigaste motivationsfaktorerna visade sig vara lön, eget ansvar, uppskattning och utveckling.

Revisionsbolagen ? professionella eller affÀrsmÀssiga?

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Förtroende i bank-kundrelationer : - En explorativ fallstudie av SEB

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Konsten att paketera sig sjÀlv : - Kommunikationsstrategier för personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier

MÄlet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stÀrka sina personliga varumÀrken i sociala medier. Studiens huvudfrÄga lyder ?Vilka kommunikativa strategier anvÀnder mÀnniskor inom PR- och informationsbranschen för att stÀrka sitt personliga varumÀrkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förstÄelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhÀllsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgÄr frÄn varumÀrkesteori, Erving Goffmans teori om sjÀlvpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning pÄ omrÄdena sociala medier och personligt varumÀrkesbyggande, vi har Àven gjort en innehÄllslig kartlÀggning av tio digitala personliga varumÀrken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumÀrkena.

Personligt ansvar för styrelseledamöter och revisorer i aktiebolag

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

Vart Àr jag pÄ vÀg och varför? Personligt ledarskap som ett verktyg för kvinnors karriÀrutveckling

Denna uppsats bygger pÄ intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriÀr. Företag bör satsa pÄ anstÀlldas karriÀrutveckling dÄ det ökar individernas vÀlmÄende och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se pÄ vilket sÀtt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriÀrutveckling. FrÄgestÀllningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap Àr ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriÀr? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjÀlpt dem definiera och uppnÄ karriÀrmÄl.

Det personliga betalningsansvaret. : SÀrskilt om ansvar för tilltrÀdande styrelseledamöter.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utreda hur det personliga ansvaret Àr utformat för nytilltrÀdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytilltrÀdd styrelse att undgÄ ansvar.Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret nÀr det finns skÀl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret Àr utformat som ett medansvar och trÀffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgÄ personligt betalningsansvar Àr dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att lÀka kapitalbristen (inom en till tvÄ mÄnader).Det personliga ansvaret för nytilltrÀdd styrelse Àr inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frÄgan bör bedömas med beaktande av den nytilltrÀdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gÀlla för den nytilltrÀdde styrelseledamoten vid tidpunkten för intrÀdet. Indikationer finns pÄ att nytilltrÀdd styrelseledamot "Àrver" tidigare styrelses ansvar.

Att arbeta som personligt ombud ?En undersökning av nÄgra personliga ombuds syn pÄ sin yrkesroll

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vÄrd, rehabilitering och annat stöd nÀr det gÀllde personer med psykiska sjukdomar. NÀr psykoterapin började slÄ igenom pÄ 70-talet Àndrades successivt synen pÄ psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier vÀxte fram om hur den psykiatriska vÄrden skulle bedrivas och sÄ smÄningom övergick man frÄn sjukhusvÄrd till mer öppna vÄrdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hÀnvisades till att bo kvar hemma eller i sÀrskilt boende. De funktionshindrade skulle fÄ möjlighet att delta i samhÀllets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnÄ förutsÀttningarna för ett vÀrdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Att se mÀnniskan : En studie om sÄngpedagogers och artisters uppfattning av begreppet personligt uttryck.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->