Årligen hĂ„lls flera inhemska och internationella mĂ€ssor dĂ€r företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrĂ„gasĂ€tta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mĂ€ssorna faktiskt resulterar i Ă€r svĂ„r att framstĂ€lla. Ser de verkligen till att fĂ„ ut maximal effekt av dessa investeringar och i sĂ„ fall hur? Är det sĂ„ att instĂ€llningen i branschen överlag Ă€r att företagen deltar pĂ„ grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frĂ„nvaron frĂ„n en mĂ€ssa skulle spela större roll Ă€n sjĂ€lva deltagandet i sig.Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur B2B-företag kan stĂ€rka sitt varumĂ€rke genom mĂ€ssdeltagande. MĂ„let var att undersöka vad teorin kring mĂ€ssor och varumĂ€rkesbyggande sĂ€ger, hur utvalda oberoende experter och representanter frĂ„n fem företag sjĂ€lva ser pĂ„ mĂ€ssdeltagande och hur varumĂ€rket kan stĂ€rkas genom denna form av marknadskommunikation.

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Årligen hĂ„lls flera inhemska och internationella mĂ€ssor dĂ€r företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrĂ„gasĂ€tta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mĂ€ssorna faktiskt resulterar i Ă€r svĂ„r att framstĂ€lla. Ser de verkligen till att fĂ„ ut maximal effekt av dessa investeringar och i sĂ„ fall hur? Är det sĂ„ att instĂ€llningen i branschen överlag Ă€r att företagen deltar pĂ„ grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frĂ„nvaron frĂ„n en mĂ€ssa skulle spela större roll Ă€n sjĂ€lva deltagandet i sig.Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur B2B-företag kan stĂ€rka sitt varumĂ€rke genom mĂ€ssdeltagande. MĂ„let var att undersöka vad teorin kring mĂ€ssor och varumĂ€rkesbyggande sĂ€ger, hur utvalda oberoende experter och representanter frĂ„n fem företag sjĂ€lva ser pĂ„ mĂ€ssdeltagande och hur varumĂ€rket kan stĂ€rkas genom denna form av marknadskommunikation.

Syfte: Syftet med studien Àr att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillÀmpar nÀr de skriver texter inom en 50-poÀngskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv dÀr eleverna fÄr anvÀnda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestÄende av lÀrarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad Àr undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert.Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Denna uppsats undersöker den reparativa rÀttvisans vÀrden och mÄlsÀttningar samt filosofins förhÄllande till det etablerade straffrÀttssystemet. Uppsatsen förankras pÄ det praktiska planet genom att undersöka medling som reparativ process. I fokus stÄr lag (2002:445) om medling med anledning av brott. Denna uppsats fokuserar frÀmst pÄ dessa specifika frÄgestÀllningar:- Vad Àr reparativ rÀttvisa och vilka grundlÀggande vÀrden stÄr den för?- Hur förhÄller sig den reparativa rÀttvisan till det etablerade straffrÀttssystemet?- Vilka Àr de grundlÀggande mÄlen och syftena med medling enligt medlingslagen?- Vilket förhÄllande har medling till det svenska straffrÀttssystemet?Reparativ rÀttvisa Àr en rÀttsfilosofi som har etablerats de senaste 30 Ären och som kÀnnetecknas av att den har formulerat en kritik mot det rÄdande vÀsterlÀndska straffrÀttssystemet.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anstÀlldas förhÄllningssÀtt och upplevelser till deras arbete beroende pÄ om deras yrke anses ha hög status eller lÄg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsomrÄde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och nÀrliggande begrepp för att pÄ en grundlÀggande nivÄ kunna förklara dess innebörd. PÄ sÄ sÀtt kan lÀsaren fÄ en ökad förstÄelse kring forskningsomrÄdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert. Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert.Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Syfte: VÄrt syfte med denna undersökning Àr i första hand att öka förstÄelsen för den betydelse som den initiala envÀgskommunikationen mellan mottagare och sÀndare har för effektiviseringen av rekryteringsarbetet. I undersökningen vill vi jÀmföra företagens tanke med de sökandes tolkning av platsannonser för att se om det finns brister i kommunikationen som kan ÄtgÀrdas. Metod: Med kvalitativa intervjuer med tre företag och tio potentiella sökande samt en enkÀt har vi studerat tolkningar av platsannonser. Vi har intervjuat företagen för att förstÄ idén och personprofilen som annonsen beskriver, och dÀrefter intervjuat tio personer som kunde tÀnkas söka tjÀnsterna. Vi har i undersökningen anvÀnt en enkÀt för att avgöra om företagen och de sökande har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att inkludera i platsannonserna.

Revision innebÀr en granskning av Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka gÄr ut pÄ att erhÄlla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget Àr planeringen dÀr vÀsentlighet och risk Àr centrala begrepp. VÀsentlighet Àr en förutsÀttning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehÄlla. Det finns bÄde kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hÀnsyn till vid en bedömning av vÀsentligheten.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.

Titel: Personalinvolverat förĂ€ndringsarbete i industriföretag: Ett verksamhetsledande perspektiv Författare: Axelsson TobiasExaminator: Lindhult ErikHandledare: Sjödin CarinaÄmne/Kurs: Innovationsteknik, KIN190Nyckelord: innovation, Ledarskap, Personal, Personalinvolvering, organisation, Industri Inledning och problembakgrund: Skandinaviska företag har lĂ€nge haft en tradition av att engagera och involvera personal och det Ă€r essentiellt att ha en engagerad personal för att hantera och implementera innovation. Personalinvolverat innovationsarbete kan ha mĂ„nga direkta och indirekta positiva effekter pĂ„ en organisation, detta omrĂ„de Ă€r dock relativt nytt för industriföretag. Vad behöver dĂ„ en personalstyrka pĂ„ ett industriföretag för att kunna hantera förĂ€ndringsarbete och vad krĂ€vs av verksamhetsledare. Vilken möjlighet har egentligen en personalstyrka att skapa unika idĂ©er om företaget?Syfte: meningen med studien Ă€r i huvudsak att öka kunskapen om personalinvolverad innovation i industriföretag.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur den sociala sammansÀttningen utifrÄn klass och kön sÄg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK GÀvle och om den förÀndrades nÄgot under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF sÄg pÄ ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benÀmnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig Ät.Begreppet hegemoni Àr ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mÀngd förÀndringar skedde i det svenska samhÀllet under mellankrigstiden och mÄnga av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Syfte SkolfrÄnvaro Àr ett problem av destruktiv karaktÀr för de inblandade och att hantera skolfrÄnvaro handlar om att uppmÀrksamma en stor mÀngd olika faktorer. Sammantaget bildar dilemmat en komplex vÀv av handlingar och kÀnslor. Syftet med denna studie Àr att nÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse för hur skolan kan arbeta för att nÄ de elever som har hög frÄnvaro och riskerar att hamna i ett utanförskap. Genom denna studie hoppas jag finna mönster som visar pÄ förbÀttringsomrÄden och tydliggör under vilka premisser de berörda eleverna lever och verkar. Teori Systemteoriska tankebanor (Svedberg, 2012) styr denna studie i hög grad.