Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.

Det rÄder idag ett affÀrsklimat som stÀndigt förÀndras dÀr entreprenörskap och innovation Àr viktiga ingredienser i ett samhÀllsekonomiskt utvecklingsperspektiv. Varje Àr startas mÄnga företag med ambition att vÀxa till större vÀletablerade företag pÄ lÀngre sikt, men mÄnga nystartade företag har ocksÄ svÄrt att överleva. Startupföretaget, det nystartade företaget med tillvÀxtambitioner, Àr dÀrmed intressant att studera dÀr den stora graden misslyckanden kan ses som ett samhÀllsekonomiskt problem genom minskad sysselsÀttning. En kritisk faktor för företagets överlevnad Àr förmÄgan att leda och motivera företagets anstÀllda, som mÄnga anser vara en av startupföretagets absolut viktigaste resurser.För att till fullo kunna ta tillvara pÄ företagets mÀnskliga resurser finns en syn pÄ att VD:n för nystartade företag till viss del bör avstÄ frÄn sin formella makt för att ge utrymme till medarbetarnas sjÀlvstÀndighet. Genom att frÀmja de anstÀlldas sjÀlvstÀndighet frÀmjas Àven en intern motivation hos de anstÀllda dÀr ett högre intresse i uppgiften skapas och ett kreativare och uthÄlligare beteende genereras.Self-Determination Theory har setts som ett bra verktyg för att vÀgleda forskning och praktik inom motivation i företag, men som dock haft en begrÀnsad anvÀndning för forskning utifrÄn ett startupföretags perspektiv.

Modebranschen kan betraktas som förĂ€nderlig och dess meningar och betydelser Ă€ndras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. MĂ€nniskor kommer dĂ€rför att konsumera klĂ€der olika beroende pĂ„ vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillvĂ€xt och förĂ€ndring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgĂ€ngligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters pĂ„verkan av vĂ€stvĂ€rlden gör sig tydligt gĂ€llande. FörĂ€ndringar har skett, frĂ„n kommunistiskt prĂ€glade samhĂ€llen med begrĂ€nsade möjligheter i mĂ€nniskors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhĂ€llen dĂ€r konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

I och med att den stora Äldersgruppen 40-talister kommer att gÄ i pension fram till 2015, innebÀr det att nÄgon mÄste ta deras plats pÄ arbetsmarknaden. Det Àr framförallt 80-talisterna som ska ta över efter denna rekordgeneration. Genom detta kommer det att bli hÄrd konkurrens om de mest talangfulla av de yngre generationerna och det kommer troligtvis krÀvas nya ÄtgÀrder och erbjudanden för att fÄ dessa talanger att stanna en lÀngre tid i företaget. DÀrför Àr det viktigt för företagen och organisationerna att förstÄ 80-talisternas vÀrderingar i jÀmförelse med tidigare generationer.Kairos Future AB Àr en organisation som jobbat mycket med att kartlÀgga ungdomars vÀrderingar och krav. I deras studie Är 2001 angÄende vad ungdomar som gick sista Äret pÄ gymnasiet ansÄg vara av vikt i deras framtida arbetsliv, uppmÀrksammas stora skillnader i jÀmförelse med tidigare generationers vÀrderingar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur den sociala sammansÀttningen utifrÄn klass och kön sÄg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK GÀvle och om den förÀndrades nÄgot under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF sÄg pÄ ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benÀmnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig Ät.Begreppet hegemoni Àr ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mÀngd förÀndringar skedde i det svenska samhÀllet under mellankrigstiden och mÄnga av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

VÀrlden förÀndras i en allt snabbare takt. Kraven ökar pÄ samhÀllets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lÀgger ett stort ansvar pÄ de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fÄtt se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som pÄ ett utmÀrkt sÀtt klarar av att hantera denna snabba förÀndringstakt.

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan nÀringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrÀttsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rÀttsutvecklingen, eftersom vÄra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansÄgs vara för komplicerat för smÄföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschrÀnkter Haftung. Den hÀr bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populÀr i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angÄende om Sverige borde vÀlja den kontinentaleuropeiska modellen med tvÄ bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.

I Sverige ökar, enligt Statistiska CentralbyrÄn, antalet konsumenter som har tillgÄng till Internet, antingen i hemmet eller pÄ jobbet. Det tillsammans med det faktum att befolkningen blir allt mer stressad, gör att dagligvaruhandel över Internet borde ha en möjlighet att fungera i Sverige. I litteraturen jag undersökt har jag funnit ett antal potentiella konsumentgrupper för inköp av dagligvaror via Internet. Tanken pÄ att slippa trÀngas i butiken, stÄ i kö och bÀra hem alla varorna Àr lockande för mÄnga barnfamiljer som gör stora dagligvaruinköp. Unga mÀnniskor som bor i storstÀder och lever ett hektiskt liv och arbetar mycket, ser ocksÄ Internethandel med dagligvaror som nÄgot positivt som de gÀrna skulle vilja prova pÄ.