I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstÀmman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats Àr bolagsorganet styrelsen, som tillsÀtts pÄ bolagsstÀmman av företagets aktieÀgare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, dÀribland tillsÀtta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende pÄ företagets storlek.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Syftet med detta arbete Àr att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut pÄ trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lÀrare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre frÄn musikskolan och en frÄn gymnasiet ? och anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrÄgor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar pÄ hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner pÄ gymnasieskolan och kulturskolan - och i sÄ fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslÀrare dessa tvÄ begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring bÄde hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

Syftet med uppsatsen Àr att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som Àr lÀmplig att anvÀnda i ett producentkooperativ och som Àr anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjÀlp av en fallstudie dÄ vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssÀtt. För insamling av empiri har vi i vÄrt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med Àr; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vÄr insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera pÄ har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlÀttar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

AnvÀndandet av sociala medier av politiker har fÄtt global spridning de senaste Ären. Med Obama i framkant har det visat sig att det Àr betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumÀrke pÄ sociala medier sÄsom Twitter. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra svenska politiker konstruerar ett personligt varumÀrke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framstÀller sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framstÀllning. Vi har anvÀnt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vÄrt material.

Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumÀrke och pÄ vilket sÀtt försöker de anvÀnda sig av varumÀrket för att bredda sina karriÀrmöjligheter?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumÀrke och hur det kan anvÀndas för att bredda idrottarens karriÀrmöjligheter.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssÀtt, detta för att kunna skapa en djupare förstÄelse inom Àmnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att fÄ en djupare och bredare informationstillgÄng.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumÀrke, personligt varumÀrke, varumÀrkesuppbyggande och karriÀrmöjligheter Àr.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men Àven nÄgra generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda om förvaltningsrevision tillför nĂ„got vĂ€rde eller om det bara Ă€r en historisk kvarleva som innebĂ€r en extra kostnad för företagen.För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens vĂ€rde. Denna teori kretsar kring relationerna VD ? Styrelse, VD/Styrelse ? Ägare, VD/Styrelse ? Bank och VD/Styrelse ? Staten. För att undersöka riktigheten i vĂ„r teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkĂ€tundersökning pĂ„ Internet.VĂ„r undersökning visar pĂ„ att förvaltningsrevisionen frĂ€mst riktas till externa aktieĂ€gare. Även leverantörer, banker och staten framhĂ„lls som intressenter till förvaltningsrevisionen.

The meaning of being someone and standing for something is getting more important today in the Swedish business market. Our thesis has a qualitative approach that aims to study the usage of personal branding in the upper-management of Swedish organizations. Theories collected from literature and articles include marketing branding, personal branding and leadership. Our main target is to identify components that obtain usage of personal branding which are, attributes and strengths, communication, values, and vision and mission. The empirical data is gathered from six personal interviews with managers.

Enligt svensk lag ska ett aktiebolag ha en styrelse. I mÄnga smÄ företag Àr styrelsen till största delen en pappersprodukt eftersom Àgare, verkstÀllande direktör och styrelsen Àr en och samma person. I takt med att företaget vÀxer sig större klarar en person inte lÀngre av att styra och kontrollera företaget. NÀr företaget blir sÄ pass stort Àr det dags att börja arbeta aktivt med företagets styrelse och se över sammansÀttningen av den. Vi har varit intresserade av styrelseproblem i vÀxande företag, dÀr företaget gÄr in i en sÄ kallad kontrollkris.

Styrelsen i ett företag Àr tÀnkt att utgöra en funktion för övervakning och rÄdgivning till den högsta ledningen. Det Àr styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts pÄ bÀsta möjliga sÀtt. En faktor som pÄverkar hur bra styrelsens arbete blir Àr styrelsens sammansÀttning. Företagets framgÄng kan sÀgas hÀnga samman med styrelsens sammansÀttning och kompetens. Det Àr viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

Uppsatsens syfte Àr att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det Àr som styr urvalsprocessen vid valet av en ny styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras pÄ Handelsbankens styrelse som Àr den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat Àr tryckta kÀllor i form av Ärsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har Àven anvÀnt oss av en enkÀt som Àr skickat till Alecta som Àr en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka Àr humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stÀmde in i verkligheten pÄ Handelsbankens styrelse.