Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillstÄndet i rÀttskÀllorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen anvÀnds för patienter som vÄrdas enligt öppen rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden har varit rÀttsdogmatisk genom faststÀllande av gÀllande rÀtt samt rÀttssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin bestÄr av en webbenkÀt med tvÄ vinjettfall som distribuerats till lÀkare pÄ 20 rÀttspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

Personligt varumÀrke.

Trots att Sverige Ă„r 2001 inrĂ€ttade en ny lagstiftning dĂ€r arbetsgivarna fick ett utökat betalningsansvar sĂ„ ökade ohĂ€lsotalen frĂ„n början av 2001 fram till och med mitten av 2003 med ca 16 procent. FrĂ„n 2003 och framĂ„t har dock trenden vĂ€nt och ohĂ€lsotalen har sjunkit till ca 14 procentÂč. En följd av arbetsgivarnas ökade betalningsansvar Ă€r att företag har satsat alltmer pĂ„ hĂ€lsoarbete för att fĂ„ sina anstĂ€llda att mĂ„ bĂ€ttre och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt minska sjukfrĂ„nvaron. Om anledningen till hĂ€lsoinsatserna frĂ€mst handlar om ekonomiska eller humana skĂ€l gĂ„r att diskutera, men klart Ă€r att det hos mĂ„nga företag har skett en förĂ€ndring inom friskvĂ„rdsarbetet. Medan vissa företag förefaller ha problem med att minska sjukfrĂ„nvaron existerar det företag som statistiskt lyckats vĂ€l i sitt friskvĂ„rdsarbete.

Denna rapport analyserar hur smÄ tillverkande företag arbetar med affÀrsutveckling och hur det pÄverkar lönsamhet och tillvÀxt. Examensarbetet ingÄr som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som fÀrddator för smÄ och medelstora företag i deras affÀrsutveckling. Syftet med examensarbetet Àr ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina smÄ företagskunder stöd i deras affÀrsutveckling. En extern part i styrelsen Àr nÀrliggande det arbetssÀtt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel pÄ att bankpersonen agerar affÀrsutvecklare till kund- eller andra företag. DÀrför analyseras hur en extern part i styrelsen pÄverkar ett företags affÀrsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag dÀr ledningen lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling i genomsnitt har dubbelt sÄ hög lönsamhet jÀmfört med de företag dÀr ledningen inte lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling.

SammanfattningKoncernchefens rÀttsliga stÀllning Àr oklar vad avser hans rÀtt att företrÀda bolaget och hans skadestÄndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen sÄ kan problem uppstÄ nÀr man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs stÀllning riskerar att inkrÀkta pÄ bolagets lag reglerade organ sÄsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. FrÄgan Àr hur frÄgan om koncernchefens skadestÄndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen fÄr en stÀllning som inte Àr förenlig med aktiebolagslagen.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Vi har i denna studie Àmnat kartlÀgga hur begreppet personligt varumÀrke anvÀnds för att Äteruppbygga och stÀrka ett personligt varumÀrke pÄ Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumÀrkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumÀrke. UtifrÄn en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlÀgg frÄn utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestÄtt av en kvantitativ mÀngd data och dÀrmed presenterats pÄ ett kvantitativt sÀtt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjÀlpt oss analysera vÄra resultat utifrÄn olika kategorier.

Bakgrund: De flesta personer kÀnner vÀl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer mÄnga gÄnger betraktas som kommersiella produkter. De Àr personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumÀrke. Denna förekomst förenat med varumÀrkesstrategi, föder tanken om varumÀrkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, dÀr vi istÀllet för produkter pratar om individer.

Styrelser och styrelseledamöters kompetenser har pÄ senare tid fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. Styrelsen Àr en av de viktigaste maktfaktorerna för ett företag och grunden för dess arbete Àr förtroende. En styrelse kan vinna förtroende genom att knyta till sig kompetenta ledamöter och om ett företag lyckas med att sÀtta samman en styrelse som bestÄr av kompetenta ledamöter kan det skapa ett rykte för företaget som helhet. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sammansÀttningen av en styrelse utifrÄn strategiskt viktiga kompetenser samt skapa förstÄelse för hur sÄdana strategiskt viktiga kompetenser kan pÄverka företagets rykte. För att uppnÄ detta har vi valt att studera sammansÀttningen av en styrelse samt vilka kompetenser som skulle vara önskvÀrda hos de enskilda styrelseledamöterna.

SjÀlva essensen av ett aktiebolag Àr att kunna starta detta utan att sjÀlv löpa nÄgon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieÀgare och andra Ädra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av nÄgon lagbestÀmmelse eller p.g.a. sÄ kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 frÄn HovrÀtten över Blekinge och SkÄne. HovrÀttens dom Àr kontroversiell först och frÀmst för att ansvarsgenombrott i sig Àr ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrÀtten utstrÀckt detta institut till att Àven omfatta styrelseledamöter och andra Àn aktieÀgare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Detta teoretiska val kÀndes naturligt dÄ syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades dÀrefter i undersökningens resultatkapitel.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.