Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

Medlemmar i kooperativa företag Àr bÄde Àgare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, dÄ styrelsen mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa roller. Det Àr dÀrför av stor vikt att styrelsen kÀnner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, dÄ besluten inte enbart ska syfta till att ge sÄ stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskÄr. Detta gÀller Àven Södra SkogsÀgarna.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

NÀst lÀngst ut pÄ blÄ linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan frÄn t-centralen och under nÄgramÄnader Äkte jag till Tensta ett tjugotal gÄnger. Jag deltogi lÀxhjÀlp, var pÄ politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skrÀp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och Àr en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pÄdet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgÄngspunkt frÄn olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lÀgga stor tid pÄ inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt fÄ fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus pÄ upplevelse och önskningar snarare Ànmer mÀtbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag frÄn början inte visste vilken vÀg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" bestÄr av elvavÀderskydd placerade centralt i Tensta. VÀderskydden kananvÀndas till torghandeln, som sittplatser och nÀr de inteanvÀnds fungerar de som en del av belysningen av centrum.VÀderskydden Àr utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett frukttrÀd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur pÄ ett mer pÄtagligt sÀtt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste Ärtiondena utifrÄn dess pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillvÀxtoch sysselsÀttning. Invandrarföretagare möter dÀremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nÀtverk(TillvÀxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgÄng.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta Äterfinns i det personliga nÀtverket.I VÀxjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars frÀmsta syfte Àratt stödja nyföretagare. Författarna stÀller sig frÄgande till hur dessa aktörerkan förbÀttra förutsÀttningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganÀtverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lÄgutbildade invandraresom hÀrstammar frÄn mindre utvecklade lÀnder och har drivit företag mellan3-36 mÄnader. De företagsfrÀmjande aktörerna som deltagit i denna studie ÀrALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar pÄ att företagsfrÀmjande aktörer bör Àga förstÄelseför invandrarföretagares kontext i VÀxjö, vilken pÄverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör Àven erbjuda ett heterogentnÀtverk dÀr individen kan trÀffa lÀmpliga kontakter som förstÄr dennakontext.

I denna studie undersöks de initiala effekterna dÄ ett företags styrelse av bolagsstÀmman blir bemyndigade att Äterköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkstÀller respektive ej verkstÀller Äterköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspÄ om ett företag kommer att verkstÀlla Äterköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja pÄ vilket företag som kommer att verkstÀlla Äterköpet eller ej.

Bankmarknaderna Àr inne i en förÀndringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta stÀller nya krav pÄ smÄ retailbanker och de mÄste hitta nya sÀtt att skapa relationer med kunderna. Studien jÀmför fyra smÄ nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de stÄr inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

Mycket finns skrivet i Àmnet frivÄrd och Äterfall, varför det finns anledning att ytterligare se pÄ hur frivÄrdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivÄrdsanstÀllda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i SamhÀllet, vilken frivÄrden samarbetar med. FrivÄrden har en tÀmligen hög Äterfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivÄrden fÄtt i uppdrag att Äteranpassa till ett laglydigt liv. SÀrskilt hög Àr Äterfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivÄrden mer Àn en gÄng efter att mer Àn en gÄng blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar pÄ hur frivÄrdens insatser uppfattas för att se pÄ vad som eventuellt kan göras bÀttre i dagslÀget. FrivÄrdsanstÀllda och före detta kriminella, varav nÄgra medlemmar i KRIS, har intervjuats för att pÄ sÄ vis fÄ en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

Behovet av oberoende kontroll har ökat i och med New Public Managements spridning. I Sverige fanns före inrÀttandet av Riksrevisionen inget nationellt revisionsorgan som levde upp till internationella idéer angÄende oberoende kontroll. I reformen av kontrollmakten anvÀndes och anpassades idéerna till den svenska kontexten. Denna anpassning resulterade i en unik organisering mellan det nya revisionsorganet och riksdagen. En politiskt tillsatt styrelse fick i uppgift att utgöra lÀnk mellan Riksrevisionen och riksdagen.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar kvaliteten pÄ styrelsens arbete. Tidigare forskning har funnit ett negativt samband mellan vÀrdering av företag och antal styrelsemedlemmar. DÄ det finns en avsaknad av liknande studier pÄ den svenska marknaden avser denna studie att undersöka sambandet mellan styrelsestorlek och vÀrdering av företag. Vi undersöker 203 bolag noterade pÄ Nasdaq OMX Nordic under perioden 2011-2013 med hjÀlp av en regressionsanalys. I motsÀttning till majoriteten av tidigare forskning finner vi ett positivt samband mellan styrelsestorlek och vÀrdering, mÀtt som Tobin?s Q, för företag listade pÄ Nasdaq OMX Small Cap.

Syfte: Bakgrunden till detta arbete Àr att samfÀlligheten LÄngbacka dÀr en av författarna bor har haft betydliga problem med vÀrmeförluster. VÄr uppsats bygger pÄ att hjÀlpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frÄgestÀllning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.I denna uppsats har vi haft som syfte att iklÀda oss styrelsens roll och genom att sjÀlva vara en del i processen fÄ kÀnna pÄ den komplexitet som uppstÄr kring beslut.Metod: VÄr teori Àr insamlad utifrÄn tre olika synvinklar. Dessa Àr rationell, icke rationell och en ekonomisk berÀkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men Àven öppna samtal.