I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hÀvdas ofta att offentliga bolag inte Àr lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero pÄ skillnader i management. MÄlet för denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om det finns sÄdana skillnader i management, och vilka dessa i sÄ fall Àr. Undersökningen Àr begrÀnsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har anvÀnt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Who has the ownership of a companyÂŽs long-term strategy, and who should have it? Is it the board of directors or the senior management? Swedish law and regulations seemingly point in one direction, whereas the findings of studying the relationship between CEO and chairman of the board in eleven Swedish listed large- and mid-cap companies, point the other way. In a majority of the companies the senior management have the ownership of the long term strategy whilst the board of directors merely hold a control function. The possible effects on the companies managed as well as the rules and regulations they are managed according to, are analyzed..

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillÀmpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen Àr det bÄde aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tÀnkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket Àr anpassat för bostadsrÀttsföreningar, varför det blir sÀrskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vÄr genomgÄng av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsomrÄdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka Àr kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera de kostnader som uppstÄr i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilda eleven. MÄnga elever upplever idag att sÄ inte Àr fallet. De senaste Ären har elever som Àr obehöriga att söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet ökat i antal. 1998, dÄ de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte Àr att undersöka möjliga faktorer som pÄverkat ungdomars högstadietid sÄ negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts pÄ personligt och allmÀndidaktiskt bemötande.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

NÀr mÀnniskan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vÀnner stor betydelse. Platsen för vÄrd blir dÀrför mycket viktig. Platsens betydelse för oss mÀnniskor innebÀr inte bara den fysiska miljön. I palliativ vÄrd Àr det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hÀnsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna pÄ vÄrd.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

Skolans fostrande roll har förÀndrats genom historien. Relationen mellan lÀrare och elev harintensifierats och prÀglas idag mer av nÀrhet Àn distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lÀrarens förhÄllande till att vara personlig och privat eftersom lÀraren somperson blir allt viktigare. LÀraren bör vara medveten om hur den förhÄller sig till sina egnastÀllningstaganden dÄ lÀraren bÄde pÄ gott och ont har en stor makt att pÄverka eleverna.Syftet med vÄr c-uppsats Àr att belysa hur ett antal yrkesverksamma lÀrare i grundskolanstidiga Är resonerar i frÄgan om hur lÀrare i relation till eleverna bör förhÄlla sig till detpersonliga och det privata utifrÄn ambitionen att agera professionellt och dÀrmed etiskt riktigt.Med hjÀlp av intervjufrÄgor gÀllande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lÀrarnaseventuella grÀns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollÀrare.De intervjuade lÀrarna menar att det ingÄr mycket i att vara en professionell lÀrare sÄsom attfÄ barnen att lÀra, trivas och mÄ bra i skolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill Àven undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. VÄr ansats Àr abduktiv, dÄ vi har utgÄtt frÄn bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vÄr analys av det empiriska materialet lÀgger företagen mer fokus pÄ kontrollmetoden trust, och i viss mÄn managementstyrning, Àn vad vi enligt analysmodellen hade förvÀntat oss. UtifrÄn analysen har vi Àven dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one?s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove KnausgÄrd and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In KnausgÄrd, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind.

Bankmarknaderna Àr inne i en förÀndringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta stÀller nya krav pÄ smÄ retailbanker och de mÄste hitta nya sÀtt att skapa relationer med kunderna. Studien jÀmför fyra smÄ nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de stÄr inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

Syftet med arbetet Àr att klargöra vilka kvalifikationer man kan krÀva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsÀgarföreningarnas styrelser), hur en framgÄngsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gÄ till samt hur man ska motivera personer med rÀtt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsÀgarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kÀnnetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsÀgarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha smÄ styrelser, som fokuserar pÄ de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera pÄ vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter mÄste föreningen identifiera vilka de önskvÀrda kompetenserna Àr. Styrelsen mÄste lyfta sig frÄn det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett Àgarperspektiv.

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag faststÀlla det verkliga vÀrdet för förvaltningsfastigheterna pÄ balansdagen. De allmÀnnyttiga bostadsföretagen Àr inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och vÀrderingsregler Àn de regler som gÀller för de noterade bolagen. Den grundlÀggande problemstÀllningen Àr vilka regler som gÀller för de allmÀnnyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters vÀrden samt hur dessa vÀrden redovisas och beskrivs i företagens Ärsredovisningar.Syftet med uppsatsen Àr att vÀcka uppmÀrksamhet avseende vissa frÄgor relaterade till vÀrdering av fastigheter i allmÀnnyttiga bostadsföretagMetod:ProblemstÀllningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats dÀr förutsÀttningarna för generalisering Àr begrÀnsade. Undersökningens upplÀggning har inriktats mot djup i stÀller för bredd.