Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om konsumenten pÄverkas av att fÄ en gÄva av handlaren. De hypoteser som undersöks Àr om nivÄn av kundtillfredsstÀllelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stÀrks och om lojaliteten ökar nÀr konsumenten fÄr en gÄva av handlaren. Ett experiment utförs pÄ ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader nÀr tre olika gÄvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jÀmförs sedan med resultaten frÄn ett nollvÀrde. I den teoretiska referensramen presenteras teorier som Àr kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsstÀllelse, reciprocitet samt affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivÄer av lojalitet; kognitiv, affektiv, konativ och handlingslojalitet. För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundÀrdata till den teoretiska referensramen.

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Denna C-uppsats a?r en kvalitativ studie da?r tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsa?r, ko?n och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen a?r att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade pa? KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt fo?rha?llningssa?tt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; o?ppet, flexibelt och personligt vilka ga?r att ha?rleda till det som bena?mns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen.

SjukfrÄnvaron, och de kostnader den medför, har under senare Är ökat kraftigt i Sverige. OmrÄdet blir Àn mer angelÀget med tanke pÄ att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förÀndrats. LagÀndringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrÄnvaron.I tjÀnsteföretag bygger verksamheten ofta pÄ personliga relationer mellan anstÀlld och kund och konsekvenserna av sjukfrÄnvaro blir dÀrför oftast mer kÀnnbara Àn i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrÄnvarons konsekvenser ut i tjÀnsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie med tyngdpunkten pÄ kvalitativa djupintervjuer med bankledning och styrelse. UtifrÄn de tvÄ teoretiska ansatserna har vi dÀrefter analyserat Finns strategiprocess efter skilsmÀssan med Föreningssparbanken. Syftet Àr att undersöka och beskriva Sparbanken Finns strategiprocess efter skilsmÀssan med FöreningsSparbanken. Vidare Àr syftet att analysera strategiprocessen utifrÄn den rationella och den skeendebaserade teoriansatsen för att bedöma teoriernas anvÀndbarhet. VÄr slutsats Àr att Sparbanken Finn anvÀnt sig utav de bÄda strategiska ansatserna frÄn 1997 till och med 2003.

Med denna uppsats vill jag undersöka om Virtual Routing and Forwarding (VRF) kan förhindra spridningen av datamasken Blaster mellan tvĂ„ kunders nĂ€tverk. Ämnet VRF valdes för att det finns ett personligt intresse och för att det Ă€r en viktig sĂ€kerhetsfunktion i ett större nĂ€tverk.För att undersöka detta genomförde jag tvĂ„ tester, en utan VRF och en med VRF. Datamasken aktiverades i bĂ„da testerna och spridningen analyserades med programvaran Wireshark.Testen visade att VRF segmenterar nĂ€tverken pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att Blaster inte kan sprida sig mellan tvĂ„ nĂ€tverk som Ă€r segmenterade med VRF..

Syftet med studien var att undersöka vad som pÄverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och pÄ vilket sÀtt fritidsaktiviteterna har förÀndrats. För att uppnÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick frÄn en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk trÀning, sjÀlvstÀndighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som pÄverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att fÄ personligt stöd var vanligare Àn att anpassa den fysiska miljön..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och beskriva hur förestÄndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig sjÀlva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för förestÄndarens arbetsmiljö ingÄr ocksÄ i studiens syfte. Studien utgÄr frÄn ett induktivt angreppssÀtt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts pÄ telefon med sex förestÄndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och förestÄndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen Àr överordnad förestÄndaren, men ocksÄ att förestÄndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebÀr i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste Ären vid flertalet tillfÀllen hamnat i rampljuset efter att olika sÄ kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvÀrjt kritiken genom att hÀnvisa till vad som ingÄr i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi Àven försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

En ohÀlsosam vana eller livsstil kan innebÀra stora samhÀllsekonomiska pÄfrestningar och ett stort personligt lidande. Isjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr det att frÀmja hÀlsa och minska lidande. Syftet med den hÀr systematiska litteraturöversikten var att beskriva motiverande samtal som omvÄrdnadsintervention vid livsstilsförÀndringar. Genom sökning i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo Äterfanns de analyserade studierna. Studierna analyserades utifrÄn en metod utvecklad för att ta fram litteraturöversikter.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok frÄn tiden personen varit svÄrt sjuk och vÄrdats pÄ IVA. Bakgrund: Att vÄrdas pÄ IVA kan upplevas som skrÀmmande och okontrollerbart. HÀndelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. MÄnga minns endast delar av hÀndelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi frÄn IVA-tiden och försÀmrad livskvalitét och det Àr dÀrför viktigt att dessa personer fÄr information om vad som hÀnt.

Begreppet venture capital Àr relativt nytt i Sverige. NÀr en venture capitalist trÀder in i ett företag gÄr denne ofta in i styrelsen, vilket leder till att venture capitalbolaget kan pÄverka företaget pÄ olika sÀtt. VÄrt syfte Àr att identifiera hur den strategiska, taktiska och operativa styrningen pÄverkas av att ett venture capitalbolag trÀder in i företagets styrelse. VÄrt syfte har Àven varit att identifiera vilka problem och möjligheter som kan uppstÄ nÀr styrningen pÄverkas. Efter att vi studerat ett venture capitalbolag och ett av deras portföljföretag kom vi fram till att i deras fall Àr det framförallt den strategiska styrningen som har pÄverkats.

I och med att mÄnga saker digitaliseras idag, vÀcktes vÄr nyfikenhet kring hur vÀgledare ser pÄ denna digitalisering och hur det Àr möjligt att arbeta utifrÄn den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivÄ dÀr webbaserad vÀgledning Àr möjlig att utföra. Hur definieras dÄ webbaserad vÀgledning av vÀgledarna och pÄ vilka sÀtt anvÀnder de den? Detta Àr frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn i det hÀr examensarbetet. Syftet Àr att undersöka den webbaserade vÀgledningen ur vÀgledarnas perspektiv.

Bakgrund:Med hjÀlp av ett Balanserat Styrkort kan en organisation hitta en balans mellan monetÀra och icke-monetÀra mÄtt. I och med att organisationen delas upp i olika perspektiv leder det i sin tur till att organisationen kan se vad det Àr den behöver utveckla för att uppnÄ ett Ànnu bÀttre resultat. Detta dÄ ett vÀl fungerande Balanserat Styrkort skapar en lÄngsiktig balans som inte bara visar vad som Àr bra idag, utan Àven i framtiden.Syfte:Syftet med denna studie var att arbeta fram mÄl och mÄtt som Àr anvÀndbara för Kinda-Ydre Sparbank inom det finansiella perspektivet och medarbetarperspektivet.Metod:I vÄr studie har vi tillÀmpat en fallstudie med kvalitativt inslag dÀr vi har samarbetat med Kinda-Ydre Sparbank. För att fÄ in det material som vi behövde för att arbeta fram styrkortet har vi intervjuat personal med olika befattningar i banken, men Àven arbetat fram en referensram för att kunna besvara vÄr problemformulering.Slutsats:De mÄl och mÄtt som vi arbetat fram för Kind-Ydre Sparbank anser vi vara viktiga att ha med i modellen. Detta för att VD och styrelse ska kunna se hur hela organisationen pÄverkas i takt med att nyckeltalen förÀndras..

Syftet med vÄr uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, pÄverkar de olika maktgrupperna i den svenska Àgarmodellen. Vi vill i vÄr studie studera om koden kommer att pÄverka den maktstruktur som idag kÀnnetecknar Sverige med starka och inflytelserika Àgare.Vi anvÀnder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjÀlpa oss att mÀta vad svensk kod för bolagsstyrning har för pÄverkan pÄ de olika maktgrupperna. UtifrÄn denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels frÄn de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vÄr analys har vi kommit fram till att inte nÄgon av de tre grupperna pÄverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte Àr att skapa en vÀl avvÀgd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, Àgare, styrelse och verkstÀllande ledning.