Revisorn blir skadeståndsskyldig mot aktieägarna och annan huvudsakligen när han brister i att upprätthålla god revisionssed och då oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. Aktieägarna kan inte anses vara en ändamålsenlig avgränsning av revisorns skadeståndsberättigade krets. Utifrån behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar måste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar sträcker sig längre än till aktieägarna men ju längre avståndet är mellan intressenten och företaget och revisorn desto svårare blir det att visa på revisorns uppsåt eller oaktsamhet..

I mars 2013 avkunnades den så kallade Landskrona-domen. Domen handlar om en 13-årig flicka som i december 2002 anlade en brand som ödelade ett Åhlénsvaruhus i Landskrona. Skadorna uppgick till cirka 60 miljoner kronor. Flickan kom från svåra hemförhållanden och hade en lång historik av placeringar på olika vårdhem samt på barn- och ungdomspsykiatrin i Lund. Vid tillfället för branden var flickan omhändertagen enligt LVU av socialnämnden i Landskrona kommun, men tillfälligt placerad hos sin mor.Försäkringsbolagen If Skadeförsäkring och Zurich stämde Landskrona kommun och yrkade ersättning motsvarande den försäkringsersättning bolagen utgett med anledning av branden.Högsta domstolen avgjorde domen till försäkringsbolagens fördel och ställer i domskälen frågorna kring underlåtenhetsansvar samt beviskrav och bevisbörda vid sådan typ av ansvar på sin spets.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgår i undersökningen från att elevinflytandet vilar på fyra ben som är beroende av varandra och som alla är villkor för lärande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgångspunkt i läroplanen (Lpo 94) har jag med hjälp av en metodtriangulering bestående av en observationssekvens, enkäter till lärare och elever i årskurs åtta med tyska som språkval sammanställt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar på vilket sätt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lärande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, när det gäller att förverkliga elevinflytande i enlighet med läroplanens intentioner, är fråga om en tidskrävande process som framskrider gradvis..

A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Få studier har genomförts om den fysiska skolmiljön och tidigare forskning om skolmiljön har huvudsakligen varit fokuserad på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet till inflytande i sitt skolarbete. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka eventuella effekter ett miljöprojekt vid en grundskola i Luleå Kommun hade på eleverna. Miljöprojektets syfte var att skapa en bättre fysisk miljö på skolan, ge eleverna ökat ansvar samt att låta dem vara delaktiga i förändringsarbetet. Faktorer som har kartlagts är upplevelse av trivsel, fysisk skolmiljö, inflytande och ansvar. Två enkätundersökningar genomfördes, en före miljöprojektet startade och en efter att vissa förändringar hade genomförts.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.