Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur medvetna yrkesverksamma lärare är om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de använder den för att nå ut till sina elever. Fokus ligger på ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och även hur lärarna ser på sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lärare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslår att lärarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svårtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende på vilken klass man har framför sig och varierade beroende på om man var ämneslärare eller klasslärare, det visade sig också att lärarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lärarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sällan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frånvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning på detta problem har företag börjat tillämpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bättre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervärde och öka kundens lojalitet kan också kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. Otillräcklig kunskap om konsumenters värderingar i frågor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag får svårt att knyta sig till potentiella kunder samt behålla befintliga kunder.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framställas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi.Metod: För att kunna bekräfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom. Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som påverkar detta. För att få fram svar på dessa frågor kommer jag även att studera hur lärarna överlåter ansvar till eleverna samt vad lärarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgår ifrån fyra lärare på det estetiska programmet samt fyra stycken elever från det estetiska programmet.

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

Corporate Social Responsibility har blivit en allt viktigare del i företags framtidsstrategier. Framförallt riktar sig strategierna bakåt i ett företags produktionskedja, med miljökrav och arbetsvillkor som främsta fokusområden. Det är sällan som företagen tittar på vad som händer efter produkten är såld. Hur påverkas samhället av produkten som företaget säljer? Alkoholen har blivit ett naturligt inslag i det moderna samhället.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.