Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt Personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Uppsatsen har som utgång att besvara de grundläggande frågor som vi ställer oss; (1) kan det vara så att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda än individer som inte väljer att starta företag? (2) Stämmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer är mer riskbenägna än andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenägenhet och riskuppfattning? Utifrån dessa frågor går vi igenom och beskriver forskning inom området och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. Utifrån resultaten som vår undersökning genererat tyder vissa svar på att entreprenörer som grupp påvisar liknande Personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda riskuppfattning jämfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vår studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi därför att vidare studier och forskning kring detta ämne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta ämne som kan underlätta för entreprenörer och framtida investerare..

Bakgrund:Kreativitet har fått en viktig roll i hur företag väljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fått en central roll då arbetsbördan ökat och det ställts ökade krav på tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan på individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vårt intresse att vidare studera relationen mellan dessa två koncept bland individer som är verksamma inom en kreativ branch. Studien ämnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer på svenska reklambyråer.Syfte:Syftet med studien är att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett Personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Personlighetstest avser att mäta olika Personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ?femfaktormodellen? inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet.

Denna undersökning syftade till att undersöka om människor uppfattade karaktärers personlighet olika beroende på vilken geometrisk form som vävts in i deras design. För att ge en bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare undersökningar gällande geometriska former och känslor, ikonografisk analys av bilder på karaktärer, stereotypiska karaktärer och karaktärsdesign.Som material för undersökningen skapades sex stycken konceptbilder på karaktärer, en kvinnlig och en manlig för var av de geometriska former som undersöktes: Cirkel, rektangel och triangel. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät där högstadieelever fick kryssa i de Personlighetsdrag de förknippade med de olika karaktärerna, samt motivera sina val.Resultatet visade att geometriska former påverkade hur respondenterna uppfattade karaktärernas personlighet, men också att många andra attribut spelade en roll, som till exempel ansiktsdrag, kroppshållning och kläder. Slutsatsen skulle kunna bevisas bättre om fler, liknande arbeten gjordes, som fokuserade på flera åldersgrupper eller ställde fler djupgående frågor..

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott.

Sociala nätverkstjänster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i användning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i många studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom området. Ett av fenomenen som kan observeras på sociala nätverkstjänster är självutlämnande beteende. Sett ur individ och makronivå är detta en säkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, ålder och relationsstatus påverkar beteendet och i så fall hur.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader.Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st.

Inom postmodernismen är begrepp som flexibilitet och förändring aktuella och dagens arbetsmarkand kräver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vår studie var att få förståelse för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på anställda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna står inför många men korta sociala relationer.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett Personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta Personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.