Denna C-uppsats i sociologi handlar om hur studenter som har en hörselskada upplever sina högskolestudier. Andelen hörselskadade elever som går vidare till högskolestudier är markant mindre jämfört med hörande elever. Syftet med denna uppsats är att få en bild av de hörselskadade studenter som studerar på högskolan studiesituation samt deras uppfattning om att studera på högskolan. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Fem högskolestudenter har intervjuats om sina upplevelser av studierna vid semistrukturerade intervjuer via chatt-programmet Msn.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

 Den här C-uppsatsen bygger på en fallstudie med två journalister, en italiensk och en svensk, som jag intervjuat rörande den politiska journalistiken i dagspressen i Italien. Syftet är att få en fingervisning om hur journalister verksamma i Italien upplever att den politiska journalistiken fungerat och förändrats under de senaste arton åren. En nyckelperson under dessa år har varit Silvio Berlusconi och en av mina frågeställningar är just hur journalisterna tycker att journalistiken förändrades i och med honom. Francesco Bei, som arbetar på la Repubblica, menade att journalistiken började fokusera på mer personliga aspekter av Berlusconi som privatföretagare, och slutade att gå in på djupet i den politiska rapporteringen. Kristina Kappelin, korrespondent bosatt i Italien, säger att den politiska journalistiken blev mer aggressiv och hätsk i och med det sätt som Berlusconi använde media.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vårdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka på många kliniker. Utifrån de demenssjukas nedsatta kognitiva förmåga ställs dagligen stora krav på personalens förmåga att behandla dem med värdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vårdpersonal upprätthåller demenssjukas värdighet i vardagliga omvårdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: För att upprätthålla demenssjukas värdighet krävs kunskap om människan bakom sjukdomen såsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och Personlighet.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design.

Minion- en ordningsam vän i tvättstugan.Tvättstugan. En samhällstjänst som alla tar för givet eller en arena för dåligt beteende. Vad den än är så är den stället där beteenden som fusk med städning samt stulna tvättider och kläder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga bråk som polisanmäls. Att ändra på tvättstugan och hålla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhållanden kommer problemen som påträffas där, bara att fortsätta att existera tills alla tvättstugor stängs.Forskning har visat att bilder på ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvättstugan.

Denna studie bygger på huvudfrågan: Har musiken i grundskolan någon påverkan på elevens inställning till musik senare i livet? Under studien har nya infallsvinklar tagit form och lett studien till resultatet: Musiklärarens påverkan. Från en relativt smal syn på musikundervisningen i grundskolan har element som t ex läroplaner och ledarskapsteorier vidgat studiens syn för vad musiklärare i grundskolan har haft för styrmedel genom tiden för de fyra läroplanerna, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna studie kan urskilja att det har skett en progressiv utveckling av varje ny läroplan, och att lärarrollen har utvecklats med denna process. Musikundervisningen i grundskolan har gått från en traditionell till en mer öppen undervisningsform.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

AbstraktSyftet med denna studie är att utifrån förskollärares erfarenheter belysa inskolningsmodeller som tillämpas på förskolan. Studien har utgått från fyra frågeställningar för att kunna besvara syftet; Vilka inskolningsmodeller förekommer på förskolorna? Vilka är skillnaderna mellan dem? Vilka för- och nackdelar framhålls med olika inskolningsmodeller? Vad är enligt förskollärarnas erfarenheter centralt vid inskolning? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som alla arbetar med yngre förskolebarn, 1- 3 år, verksamma på olika kommunala förskolor inom en stor kommun i norra Norrland. Som komplement till intervjuerna har jag även gjort en ostrukturerad observation. Bakgrundstexten inleds med studiens teoretiska utgångspunkt, Bowlbys anknytningsteori, där aspekter som trygg bas och anknytningsperson beskrivs som viktiga.