Sökresultat:
3727 Uppsatser om Personliga tränare - Sida 11 av 249
Perspektiv pÄ utvidgning av idrottsstjÀrnor som varumÀrken : - vem kan göra vad?
SammanfattningSyfteAtt öka kunskapen kring utvidgning av idrottsstjÀrnors personliga varumÀrken med fokus pÄ val av utvidgningsobjekt? genom att dels med varumÀrkesutvidgningslitteratur som utgÄngspunkt studera hur rÄdgivare inom det hÀr fÀltet arbetar,? genom att dels studera konsumenters associationer till idrottsstjÀrnor och deras varumÀrkesutvidgningsmöjligheter,? genom att dels jÀmföra konsumenternas associationer med rÄdgivarnas rekommendationer,? samt utifrÄn etablerad varumÀrkesutvidgningslitteratur, rÄdgivares rekommendationer och konsumenters associationer, presentera ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för idrottsstjÀrnors varumÀrkesutvidgningar.MetodEfter studier av varumÀrkesutvidgningsteorier och det faktum att uppsatsen har ett explorativt syfte, valdes en kvalitativ metod till studien. Empiriinsamlingen började med tvÄ personliga intervjuer med rÄdgivare verksamma inom branschen för utvidgning av idrottsstjÀrnors personliga varumÀrken. Dessutom genomfördes tre fokusgruppsintervjuer för att fÄ ett konsumentperspektiv pÄ Àmnet. Utöver detta genomfördes ett mindre experiment pÄ bÄde rÄdgivare och fokusgrupper för att ta reda pÄ deras associationer till svenska idrottsstjÀrnor och kombinationer av olika produkter de skulle kunna varumÀrkesutvidga till genomföra.SlutsatserGenom vÄr forskning har det framkommit att rÄdgivare idag arbetar med idrottsstjÀrnors varumÀrkesutvidgningar i ett inifrÄn och ut-perspektiv dÀr utgÄngspunkt Àr idrottsstjÀrnans personlighet och preferenser.
Skulle du köpa aktier i Alex Schulman AB? : En studie av sociala medier som verktyg för att bygga ett framgÄngsrikt personligt varumÀrke.
Vi har skrivit vÄr uppsats om personliga varumÀrken kombinerat med sociala medier, med syfte att ta reda pÄ om man genom sociala medier kan bygga upp och förÀndra sitt personliga varumÀrke samt hur stor roll ett personligt varumÀrke spelar i mediebranschen. För att kunna undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn ett konkret exempel i form av Alex Schulmans tvÄ bloggar ?Att vara Alex Schulman? och ?Att vara Charlie Schulmans pappa?. UtifrÄn vÄrt syfte har vi följande frÄgestÀllningar; Hur har Alex Schulman gÄtt tillvÀga för att bygga upp och förÀndra sitt personliga varumÀrke? Vilka sprÄkliga strategier anvÀnder han sig av i sina bloggtexter? Hur uppfattas Alex Schulman idag jÀmfört med förut? Hur stor roll anses det personliga varumÀrket spela i mediebranschen idag? Hur ser förutspÄs framtiden se ut gÀllande personliga varumÀrken?VÄrt material bestÄr av tre blogginlÀgg frÄn respektive blogg Schulman skrivit.
Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten
Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.
Bollspel i idrottsundervisning för grundskolans senare Är
Bollspel som innehÄll i idrottsundervisningen har frÄn mÄnga hÄll kritiserats för sin stora utbredning. Det övergripande syfte med denna studie Àr att fÄ en inblick i idrottslÀrares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus pÄ bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om bollspelets legitimitet och utrymme i idrottsundervisningen för grundskolans senare Är?Studiens konkreta frÄgestÀllningar Àr:* Anser idrottslÀrarna att bollspel har en berÀttigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans se- nare Är?* Hur motiverar idrottslÀrarna inkludering/exkludering av bollspel i idrottsundervisningen utifrÄn kursplanen?* Vad anser idrottslÀrarna om bollspelets utrymme i idrottsundervisningen?Den metod och det material som anvÀnts Àr tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslÀrare i grundskolans senare Är samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslÀrare anser att bollspel har en berÀttigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras frÀmsta motivering till detta Àr aktivitetens popularitet och att det Àr roligt. Id- rottslÀrarnas motiveringar utifrÄn kursplanen har frÀmst anknytning till kunskapsomrÄdet Rörelse men Àven till hÀlsoperspektivet.
IntresseavvÀgning : Integritetsskydd i arbetslivet
I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.
HÀlsosam stadsplanering : en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö
Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.
Dikt pÄ högstadiet : Fem högstadielÀrare berÀttar om lyrik i sin undervisning
Syftet med denna studie Àr att undersöka fem högstadielÀrares förhÄllningssÀtt till lyrik i sin svenskundervisning. De frÄgor som stÀllts Àr hur lÀrarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende pÄ vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svÄrigheter de ser och hur de ser pÄ syftet med att anvÀnda lyrik i svenskÀmnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskÀmnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklÀrare yrkesverksamma pÄ högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrÄn fyra kategorier: Hur lÀrarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn pÄ lyrikens plats i Àmnet; hur de ser pÄ lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mÄl med att anvÀnda lyrik Àr.
Att finna sig sjÀlv igen efter hörselförbÀttring med Cochlea implantat
Tematiserande intervjuer har genomförts för att undersöka och förstÄ huruvida vuxendöva personer som har genomgÄtt en CI-operation har iakttagit förÀndringar i sin identitetsupplevelse nÀr hörseln förbÀttrats. Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn individens egna upplevelser kring cochlea implantat (CI). Antalet implantat ökar. Studien belyser personliga berÀttelser och erfarenheter av CI nÀr man ÄterfÄr hörselförmÄga. Dessa berÀttelser Àr mycket viktiga eftersom de ger oss kunskap om det stöd dessa personer behöver genom deras rehabilitering, en slags kunskap som fortfarande i stor utstrÀckning saknas.
Mötet med vÄrden, den egna mognaden och stödet frÄn nÀra relationer: En litteraturstudie om tonÄringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hÀlsan
Diabetes typ 1 Àr en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonÄringar. Att vara tonÄring och samtidigt ha en kronisk sjukdom Àr en utmaning och stÀller krav pÄ tonÄringen. TonÄrstiden kretsar kring att frigöra sig frÄn sina förÀldrar och utveckla sin egen identitet. SjukvÄrden har ett stort ansvar att ge en sÄ god vÄrd som möjligt och hjÀlpa tonÄringen genom denna period i livet dÄ tonÄringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hÀlsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonÄringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hÀlsan. Uppsatsens Àr en litteraturstudie bygger pÄ kvalitativa vÄrdvetenskapliga artiklar.
Teambuilding & kompetensutveckling : - En studie om teambuildingens pÄverkan pÄ individens samarbetsförmÄga
Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..
Vad har jag med mig? En intervjustudie om vilka personliga egenskaper och attityder som kan ha inverkan pÄ studenters handledning i den verksamhetsförlagda utbildningen.
Handledning i verksamhetsförlagd utbildning Àr nÄgot som alla sjuksköterskestu-denter genomgÄr under utbildningen. Det ingÄr Àven i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som pÄverkar denna handled-ning Àr sÄledes givande bÄde för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan pÄ handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.
Organisering av laborativ matematikundervisning i gymnasieskolan
Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet.
Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik.
Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor.
Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..
"Det ger en sÄdan positiv kÀnsla, att nÄgon visar en sÄdan glÀdje och omsorg om en..." : En kartlÀggning av hundÀgarens personliga vinst av att ha hund.
I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushÄll. FrÀmsta syftet med föreliggande studie Àr att se vad som Àr den positivt verksamma kÀrnan i umgÀnget mellan mÀnniska och hund, utifrÄn vad hundÀgare subjektivt berÀttar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundÀgaren i umgÀnget med sin hund. Den Personliga vinsten bestÄr av de sex delvinsterna SÀkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och HÀlsa.
Personliga brandvÀggar : hur sÀkra Àr de?
Sekretessbelagd.
Att behöva hjÀlp för att Àta
I Sverige har personer som Àr i behov av omfattande stöd i vardagen rÀtt till assistans, en tjÀnst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benÀmningen av funktionshindrade i behov av assistans Àr brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent frÄn övriga vÄrdyrken Àr att det inte krÀvs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten Àr en del av brukarens privatliv Àr personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta vÀger tyngre Àn formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid mÄltider.