SyfteSyftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter. MetodVi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag.

organisationen.Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individersförhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Personer som vårdas på sjukhus påverkas av vårdmiljöns design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vårdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vårdmiljöns utformning påverkar förtroendet för vården, Att önskemål om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar välbefinnandet och Att en humoristisk atmosfär ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att känna sig väntade, sedda och inbjudna.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Att arbeta som personlig assistent innebär att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider på dygnet denne behöver det. Det finns både positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva är att yrket ger både mening och ansvar. Yrket upplevs även som tillfredsställande genom att vara till nytta och glädje för en annan människa. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebär bland annat att arbetet innebär mycket ensamarbete, är lågt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att föräldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krävande.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt även undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv på yrket påverkar trivseln.

Studiens syfte var att försöka förstå och exemplifiera ungdomars attityder kring våld iungdomsrelationer, samt deras attityder till sin omgivning relaterat till detta våld. Resultat ochanalys byggde på fyra fokusgruppsintervjuer med tio killar och nio tjejer från nionde klass,grupperna delades in efter kön. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades iform av citat som analyserades med hjälp av feministisk poststrukturalistisk teori ochintersektionalitet, och relaterades till tidigare forskning inom problemområdet. Resultatenvisar att ungdomar har kunskaper om våld och hur det påverkar. Ungdomarna själva efterlysermer information för att kunna identifiera olika former av våld samt information om hur detkan förebyggas.

Anknytningsteorin handlar i grunden om barns relationer till sina primära vårdnadsgivare, och har också kommit att bilda ramverk för studier kring vuxna kärleksrelationer. ?Experiences of Close Relationships? (ECR) är ett självskattningsinstrument som mäter vuxenanknytning, och som används i forskningen sedan 1998. Denna studies första syfte var att undersöka den svenska versionen av detta instrument: ?Erfarenheter av Nära Relationer? (ENR) och dess psykometriska egenskaper.

Idag har verktygen och strategierna för att kommunicera med kunderna förändrats mycket sedan de sociala medierna blev en trend inom den virtuella världen. Utvecklandet av de sociala medierna har visat sig kräva en förståelse huruvida information, underhållning och handel kan sammanlänkas då det inte längre endast är företagen som kan sprida ett budskap till kunderna. Forskare menar att de sociala medierna har kommit att bli en hybrid av marknadsföringsmixen då de via de traditionella sätten endast varit möjligt att samtala företag till kund och numera tillåter de sociala medierna kunder att samtala med varandra, vilket kan skapa risker såväl som möjligheter för företagen.Syftet med denna studie har varit att finna hur företag använder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation samt att undersöka huruvida företag skapar nära relationer via de sociala medierna. Syftet har även varit att belysa de risker företag uppfattar i och med användandet av sociala medier. Jag har valt att undersöka tre stycken forskningsfrågor där den första av dem ämnat till att svara på hur företag använder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation.

SyfteVi vill med uppsatsen öka förståelsen för fenomenet e-CRM ur ett företagsperspektiv. Med detta vill vi beskriva hur den nätbaserade handeln, utifrån ett relationsperspektiv, fungerar och hur företag medvetet jobbar med att bygga lojala förhållanden med de egna kunderna.Vi har därtill arbetat efter tre forskningsfrågor som är sammanhängande med syftet:Vilka möjligheter till e-CRM har e-bokhandeln ur ett relationsperspektiv?Hur skapar nätbaserade företag kundrelationer utan den fysiska aspekten?Hur ser kundkommunikationen ut hos nätbaserade företag?MetodI uppsatsen har vi valt att göra en studie av kvalitativ karaktär bestående av fem intervjuer. Vi utgår ifrån en fallstudie som är grundad på bokbranschen då det idag finns många bokföretag som är renodlat nätbaserade. De genomförda intervjuerna är byggda på fyra personliga intervjuer och en e-mail intervju med personer som besitter god kunskap inom ämnesområdet samt arbetar inom bokhandelsbranschen.SlutsatserGenom vår analys har vi gjort en urskiljning av hur företag inom e-bokhandeln använder sig av e-CRM och hur de utan fysiska aspekter kommunicerar med kunden.

SyfteVi vill med uppsatsen öka förståelsen för fenomenet e-CRM ur ett företagsperspektiv. Med detta vill vi beskriva hur den nätbaserade handeln, utifrån ett relationsperspektiv, fungerar och hur företag medvetet jobbar med att bygga lojala förhållanden med de egna kunderna.Vi har därtill arbetat efter tre forskningsfrågor som är sammanhängande med syftet:Vilka möjligheter till e-CRM har e-bokhandeln ur ett relationsperspektiv?Hur skapar nätbaserade företag kundrelationer utan den fysiska aspekten?Hur ser kundkommunikationen ut hos nätbaserade företag?MetodI uppsatsen har vi valt att göra en studie av kvalitativ karaktär bestående av fem intervjuer. Vi utgår ifrån en fallstudie som är grundad på bokbranschen då det idag finns många bokföretag som är renodlat nätbaserade. De genomförda intervjuerna är byggda på fyra personliga intervjuer och en e-mail intervju med personer som besitter god kunskap inom ämnesområdet samt arbetar inom bokhandelsbranschen.SlutsatserGenom vår analys har vi gjort en urskiljning av hur företag inom e-bokhandeln använder sig av e-CRM och hur de utan fysiska aspekter kommunicerar med kunden.

Studien berör lärar-elev relationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med den-na uppsats är att beskriva och analysera hur lärare arbetar för att skapa relationer till sina ele-ver och vilket ansvar lärarna menar att de har i lärar-elev relationen. Litteraturgenomgången diskuterar faktorer som påverkar hur relationer formas. De fyra faktorerna som används i denna uppsats är samklang i kommunikationen, skam och stolthetskänslor, närhet och distans i relationen och kommunikationsmönster. I litteraturgenomgången belyses även lärares an-svar i relationsarbetet.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande ochpositiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjälp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt högspridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det ärviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Detta examensarbete tar upp frågan hur vägledarna ser på hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser på de relaterade läroprocesserna. Arbetet är ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vägledningens komplexa och mångfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag främst använt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn på kognitiva, psykodynamiska samt sociala läroprocesser. Resultatet av undersökning tyder på att Studie- och yrkesvägledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vägledningsprocessen men att det inte står helt klart hur vägledarna knyter an till läroprocesser i denna förmedling. Begreppen vägledning och pedagogik samt vägledarnas perspektiv på hur de förmedlar kunskap i vägledningsprocessen är ofta starkt förknippade med vägledarens egna personliga erfarenheter men även kunskap och förståelse över läroprocessernas betydelse för en pedagogisk vägledningsprocess. Den personliga påverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna föreställningar om metoder och innehåll i vad som förmedlas men därmed även en påverkan på hur detta förmedlas..