Elever med Asperger syndrom har till följd av sin diagnos ofta svårigheter med theory of mind, central coherens, exekutiva funktioner, perception och socialt samspel med flera. Dessa svårigheter har för eleverna, i olika stor utsträckning, negativa konsekvenser i skolan. Syftet med studien är således att belysa hur elever med Asperger syndrom upplever det pedagogiska stöd som de tagit del av i specialutformat gymnasieprogram, inom kommunal gymnasieskola. Metoden som använts är öppet riktad intervju samt kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra teman:-          Elevens tankar och känslor ? om studierna och den egna personliga utvecklingen-          Bristande koncentration ? om den egna förmågan och omgivningens påverkan-          Social interaktion ? om umgänge och samarbete med andra elever i skolmiljön-          Stödets betydelse i skolvardagen ? om pedagogiken och skolpersonalenUtifrån dessa teman kan slutsatsen dras att eleverna i stor utsträckning är nöjda med sin studiemiljö och utbildning samt anser att skolan bidragit till deras personliga utveckling.

Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Mängden information som finns tillgänglig på Internet växer. För att underlätta och minimera tidendet tar att få svar på en fråga använder sig många människor av söktjänster. Vissa söktjänster filtrerarinformationen för varje specifik användare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkät, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning än de som studerar en annan typ av högre utbildning.

Det grundläggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen påverkar elevernas grovmotoriska utveckling i ämnet idrott och hälsa. Många elever upplever osäkerhet i samband med motoriska aktivititeter på idrottslektionen på grund av den exponerade position som uppstår. Den motoriska utvecklingen är mycket väsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen på undervisningen kan begränsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger på hur sociokulturella förhållningssätt påverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgår. Alla elever genomgår stora förändringar både fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremål för en social formgivningsprocess.

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi som konsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla de alternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska till kvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för att undersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- och försäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samt vilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av en tjänst. Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däribland våra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundens kvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka i vilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt att genomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- och försäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirin kunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Studiens syfte är att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhåller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjälpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. Utgångspunkten för studien har varit den kinesiska synen på relationer, guanxi och den västerländska nätverksteorin. En jämförelse mellan dessa två synsätt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. Därefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremål för koppling mellan teori och praktik.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nätverk ser ut? I så fall på vilket sätt? Denna studie undersöker om antalet nära vänner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar även till att ta reda på vilka egenskaper hos nära vänner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. Nära vänner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka är till gagn på arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie är grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anställd eller arbetslös och innehållet i ens personliga nätverk ? dem man kallar sina nära vänner.Studiens hypoteser bygger på nätverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts på området.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Rapporten beskriver undersökningen och utvärderingen av certifieringssystemet Miljöbyggnad. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer med tre olika företag, Karlshamnsbostäder, Ljungby kommun och Växjö Fastighetsförvaltning AB.Syftet med rapporten är även att undersöka om produktionsenergi för byggnadsmaterial bör inkluderas med i systemet Miljöbyggnad. Undersökningen genomförs genom beräkning av energianvändningen för ett isoleringsmaterial, värmeeffektbehovet och transmissionsförlusterna..

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.