SammanfattningFastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mängder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trädde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte är att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och på så vis minska utsläppen av farliga växthusgaser. Fastighetsägare med flerbostadshus i sitt bestånd skall senast vid utgången av 2008 upprättat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimässiga prestanda men, utgör också ett underlag för framtida energiinvesteringar.Som en reaktion på den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsägare har för att energieffektivisera.Författarna valde vidare att undersöka om några åtgärdsförslag som presenteras i energideklarationen är fördelaktiga för fastighetsägare.Författarna har valt an använda sig av ett kvalitativt arbetssätt samt en deduktiv ansats.

En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

SammanfattningI dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut.Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken.Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

Allt fler företag väljer att vara webbaserade och ägna sig helt till e-handel. Samtidigt fortsätter antalet e-handelsföretag att öka i antal kraftigt. Företagens behov av personlig information och kunddata har även ökat för att förbli konkurrenskraftiga. Vilket skapar ett problem, behovet av denna personliga information hos företagen riskerar att inkräkta på användarens personliga integritet. Tidigare forskning presenterar inte mycket angående värdet av den personliga integriteten och de fördelar ett skyddande av detta genererar.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande. .

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.

På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst..