Bakgrund: I den allt hårdare konkurrensen har företagen blivit mer beroende av att ha motiverade medarbetare. Ett sätt att skapa motivation är genom bonus, men även ickemonetära incitament kan leda till att medarbetarna blir mer motiverade.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som motiverar svenska tjänstemän och deras inställning till olika motivationshöjande incitament i relation till den teori som finns skriven i ämnet.Avgränsningar: Uppsatsen är begränsad till svenska tjänstemän i icke chefsposition som idag inte har några individuella monetära bonusar.Metod: Primärdata är insamlat i en kvantitativ enkätundersökning på två företag och en akademisk institution. Sekundärdata är insamlat genom litteratur och artiklar. En deduktiv ansats och ett positivistiskt förhållningssätt används. Teorin ligger till grund för enkäten.Slutsatser: Det är många faktorer som skapar motivation hos svenska tjänstemän.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Sömn och  förmågan att minnas persoliga händelser är en fundamental funktion i vårt liv och har en betydande roll för vårt välbefinnande. Denna studie ämnade undersöka om det föreligger något samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser under kontroll för variabler såsom emotioner och ålder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning riktad till en studentpopulation där urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser efter kontroll för emotioner och ålder.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Examensarbetets uppgift är att arbeta fram ett exempel på incitament för att motivera hyresgäster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartläggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebär. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgästerna inte har incitament till medinvestering. Energikartläggningen innebar en nattvandring för att se vad som använde energi under natten när verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrån Umeå Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna få fram ungefärliga kostnader för effektiviseringarna.

The purpose of this study is to analyze how university students, who are not members of a political party, experiencing existing selective and collective incentives for involvement in a political party. Furthermore, the study will highlight incentives which could help the political parties to increase their membership. The study is based on seven interviews and the respondents were selected after conducting a survey of students? political involvement. The interviews were analyzed through the theory of selective and collective incentives. The study shows that the incentives, both selective and collective, for involvement in a political party in general are weak and that the costs in terms of time, money and education are seen as too high.

En allt mer globaliserad värld har bidragit till ökade internationella kontaktnät. Till hjälp för att underlätta och främja affärsrelationer mellan Sverige och USA finns den svensk amerikanska handelskammaren, SACC USA.Idag finns forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar en organisation vid prioritering av stakeholders och därmed vilka mönster som kan urskiljas. Likaså finns empirisk forskning om hur en nätverksorganisation kan byggas upp. Däremot finns ingen forskning som, med detta som stöd, skildrar hur en organisation kan bygga upp ett nätverk i ett annat land. Uppsatsens problemformulering lyder som följande? Hur kan en organisation uppbyggd i ett annat land, organisera nätverk för sina stakeholders?Identifiera faktorer som påverkar dels medlemmarnas uppfattningar om organisationens betydelse, dels möjligheten att organisera nätverk i ett annat land.Denna studie behandlar två olika parter vilkas insamlingsmetoder skiljer sig åt.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poängFörfattare Annette Persson Jeanette ReslowNyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,statsstödSyfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng Författare Annette Persson Jeanette Reslow Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar, statsstöd Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Ofta hör man kollegor säga att de inte orkar eller att de inte är motiverade att prestera på jobbet. I denna studie har vi lärt oss att det inte räcker med att säga: ?Jo, du klarar av det?, en anställd behöver mer än så. För att motivera någon att utföra en uppgift krävs det att man ger personen en anledning till utförandet. I dagens telefonförsäljningsbransch präglas de anställda av stress, höga krav och psykisk påfrestning.

Nordiska språk, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

Inledning ? Restaurangbranschen är, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö. Den är för många en inkörsport till arbetsmarknaden men sällan ett långsiktigt karriärsval och branschen har bland annat därför den högsta personalomsättningen av alla branscher i Sverige. Personalomsättning har både positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv går att identifiera några incitament för att understödja personalomsättning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsättning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? Sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie och primärdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjälp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.